Här finns kyrkans hemliga potential

Det här är en krönika i Kyrkans Tidning. Åsikter och analys är skribentens egna. 

Rapporten* Svenskarna och tron från Akademi för ledarskap och teologi (ALT) är mumma för den som vill undersöka hur det egentligen går med den så kallade ”Jesustrenden” i Sverige. Och den gör faktiskt både och: bekräftar och dementerar bilden av ett land som blir allt mer religiöst.

Eftersom mycket av det senaste årets diskussion har kretsat kring överfulla konfirmationsgrupper och rubriker om att ”Jesus trendar bland unga”, är siffrorna som kan säga något om framtiden extra intressanta.

Här pekar rapporten, som gjorts i samarbete med Surveyinstitutet på Linnéuniversitet, på en viktig punkt. En punkt som för många, inklusive mig själv, tidigare mest byggt på anekdotiska berättelser. Nu finns det alltså statistik att luta sig emot.

Nej – unga är på det hela taget inte mer troende än äldre generationer. De yngsta (18–25 år) är möjligen något mer benägna att säga att de tror på Gud (18 procent jämfört med 13 procent bland 26–30-åringar), men majoriteten tror inte alls.

Men. Det verkligt intressanta är istället att andelen unga som säger sig vara mycket intresserade av religion är tydligt högre än i nästa ålderskategori. 

Bönen sticker också ut. En betydligt större andel i gruppen 18–25 ber regelbundet (minst en gång i månaden). Det är på nivåer som mer liknar den allra äldsta generationen än de medelålders. Paradoxalt nog samtalar unga inte oftare än andra om andliga frågor – tvärtom gör de det i lägre utsträckning än 26–50-åringar.

När det gäller bibelläsning är bilden mer splittrad. ALT:s surveyundersökning visar inte någon generell uppgång bland unga, men den visar att en större andel av de yngre som identifierar sig som kristna faktiskt har läst Bibeln minst en gång under det senaste året. Andra studier (som Patmosprojektet) pekar på ännu högre nivåer, men där handlar det om mindre urval.

Allt som allt kan trenden kanske sammanfattas så här: Den som verkligen intresserar sig för tron, går mer in för att lära sig om, och dissikera den än äldre.

Det leder till en poäng som redan märkts i vårens diskussion om Maria Magdalena och de unga konservativa: ett ökat intresse för Bibelns berättelser och påståenden genererar fler initierade frågor till kyrkan. Och ett större intresse att förstå kyrkans grunder.

När jag föreläste för Västermalms församling i Stockholm nyligen, bekräftade de samma sak som ALT:s undersökning visar: unga kan vara väl pålästa och ställa mer avancerade frågor än vad präster och kyrkans personal ibland är förberedda på.

Och här finns kyrkans utmaning – men också dess möjlighet.
Den här generationen är inte bara formad av TikTok och snabba klipp. De har också inspirerats av nätets outsinliga kunskapsflöde. Alla unga scrollar inte i all oändlighet; några tar sig tid till timslånga samtal om teologiskt svåra frågor.

En kyrka som vill vara redo måste därför lära sig vad de unga lär sig. Vilka religiösa influenser unga möter i sociala medier borde nästan göras till en fristående kurs för kyrkans personal. För vi behöver räkna med att unga ibland är mer inlästa på vissa frågor än de som möter dem i kyrkan – ja, kanske till och med mer än prästen själv.

Men står kyrkan rustad inför de frågor som följer med en ny generation av engagerade besökare, då är tidens unga en otrolig möjlighet. Till förnyelse, växt – och fler aktiva medlemmar än på länge.

Robert Tjernberg
robert.tjernberg@kyrkanstidning.se

*Rapporten bygger på  enkätsvar från 1225 slumpmässigt utvalda svenskar