Recension

En färd till Rom med uppskattad ciceron

Judith Fagrell läser en bok som får henne att plocka fram all sin Birgittalitteratur och börja planera för nästa resa – i den heliga Birgittas fotspår. 

Varje år reser en stor mängd turister till den eviga staden Rom. Nu kompletterar en ny guidebok bilden av Rom och recensenten är förtjust.
Publicerad

Bok: Till Rom! Med heliga Birgitta. En guidebok om den eviga staden.

Författare: Luca Cesarini

Förlag:  Birgittania förlag

Att recensera en guidebok, är det relevant för Kyrkans tidnings läsare? Inte vilken guidebok som helst kanske, men en som beskriver Rom utifrån den heliga Birgittas liv i staden – det är absolut intressant. Därför tog jag mig an uppdraget att läsa och skriva om den nyutgivna reseguiden Till Rom! Med heliga Birgitta av Luca Cesarini.

Minst 25 miljoner pilgrimer från olika delar av den stora kyrkofamiljen har under det gångna 2025 besökt Rom med anledning av det utlysta jubelåret.

Jag var en av alla dessa pilgrimer. Jag gick genom samtliga heliga portar och bevistade den generalaudiens som skulle visa sig vara påve Franciskus sista. Ett oförglömligt och speciellt minne. 

Oförglömligt var också att jag aldrig sett staden så ren och välputsad: varenda fontän skurad och varenda krypta städad. Till och med Ignatius av Loyolas skor var putsade där i hans lilla lägenhet! Oförglömligt och underbart så klart som alltid i Rom, och det gör att jag med staden i färskt minne kan ta mig an boken.

Författaren Luca Cesarini är en dedikerad Birgittakännare, född och uppvuxen i Rom med svenska och italienska rötter. Han har tidigare gett ut flera böcker om Birgitta och föreläser och leder kulturresor till Italien.

I denna bok förenas dessa hans båda intressen. Med stor pedagogisk förmåga leder han läsaren att upptäcka Birgittas framfart i Rom under åren som staden blev hennes hemvist (1349-1373) tillika platsen för hennes död. 

Cesarini är lika intresserad av de fotspår som vi än i dag kan följa av henne i form av konstverk, litteratur, tradition och berättelser – och hennes egna uppenbarelser, självklart.

Jag skriver hennes framfart, för Birgitta Birgersdotter lämnar som bekant knappast någon oberörd. Hon såg helt enkelt till att bli ihågkommen vart hon än gick, och vem hon än talade med. Gud visste vem han hade tagit i anspråk, och gav henne stora ord att förmedla. 

Dessa ord, hennes uppenbarelser, spelar en stor roll i boken och är verkligen en av bokens stora styrkor. 

Den löpande texten har många insprängda citat från Birgittas Uppenbarelser som fördjupar och belyser den plats eller den händelse som Cesarini berättar om. Det vittnar om att författaren inte bara brinner för sitt ämne utan tar det på största allvar. Här finns inget slarv utan bara yttersta noggrannhet. 

Bokens avslutande del utgörs av ett mycket informativt appendix med alla de uppenbarelser Birgitta hade om Rom och i Rom.

Vi får vandra med henne till de olika pilgrimskyrkorna, till de platser där hon bodde, till Scala Santa där hon tiggde i solidaritet med de utblottade, och naturligtvis på Roms gator och torg där hon mötte människor och förtjänade det oförglömliga rykte som den profet och sierska från Norden som hon var. 

Cesarini visar på detta sätt att det inte endast var människor av kött och blod som drabbades och påverkades av Birgitta, utan även själva den eviga staden. 

Både staden innanför och utanför murarna bär spår och vittnesbörd om Birgitta och hennes dotter Katarina. De kom till Rom med ett syfte: att få Vadstenas klosterregel godkänd och att övertyga påven att återvända från exilen i Avignon. 

När den döda Birgitta lämnade Rom var regeln godkänd och inom några år var påven tillbaka på den plats där han enligt Sveriges skyddshelgon hörde hemma.

Jag är en person som uppskattar fysiska guideböcker. Jag läser gärna noggrant inför resor och går alltid med bok, karta, papper och penna och noterar för att kunna läsa vidare och lära mig mer om vad jag ser och hör. 

I det avseendet får jag sägas passa väl in i reseguideförfattarnas målgrupp. Därför tillåter jag mig också att vara lite kräsen vad gäller utgåvans formgivning och disposition. 

En reseguide bör helst ha mjuka pärmar (denna har hårdpärm), de ska vara slitstarka men lätta att bläddra och vika utan att de går sönder, och självklart för att lägga i en ryggsäck. Det ska vara generöst med kartor. En översiktskarta får gärna vara möjlig att vika ut från bakre pärmen, alternativt utformas som inlagor. 

Här finns ett par viktiga kartor insprängda i första kapitlet, men jag glömmer bort dem under läsningen och går och hämtar en av mina andra Romguider och lägger bredvid i stället. 

När jag nu ändå önskar fritt utan bekymret att behöva betala formgivning och tryck, skulle gärna de avslutande sidorna - som har synnerligen matnyttig information - få utformas med en avvikande färg i marginalen för att läsaren lätt ska kunna hitta tillbaka till dem. 

Dessa avslutande sidor innehåller kronologin över Birgittas liv och över åren i Rom samt en förteckning över Stationskyrkorna i Rom som är så viktiga för förståelsen av Birgittas liv i staden. Slutligen och inte att förglömma en hitta-lätt-förteckning över de platser som benämns ”Birgittaminnen” i Rom och som utgör själva stommen för bokens disposition.

Cesarini får mig att plocka fram all min Birgittalitteratur, söka på antikvariat efter saknade utgåvor i samlingen och planera för nästa resa – i den heliga Birgittas fotspår. Gör det du också.