En kristendomskritisk agenda?

Jonas Eek ledarskribent
Jonas Eek om Skolverkets förslag att stryka bibeln - "som begrepp". Foto: Marcus Gustafsson, Mikael M Johansson

Skolverkets agerade väcker frågor om kunskapssyn och historiesyn, skriver Jonas Eek.

Förra veckan var jag i Rom på studieresa med en grupp vetgiriga och bildningstörstande kyrkomedarbetare. När vi strövade runt i fotspåren från antiken och de första kristna blev det tydligt hur absurt Skolverkets förslag häromveckan varit – att man skulle stryka antiken ur skolans läroplan. ”Skönt att de ändrat sig”, hann jag tänka flera gånger under veckan.

Alldeles hemkommen från den eviga staden möter nyheten om Skolverkets senaste idé. I förslaget till nya kursplaner för religion, historia och samhällskunskap för högstadiet har Bibeln strukits helt och hållet. Overklighetskänslan väcks på nytt. Vad är det som Skolverket har emot bildning? 

Nja, säger Anna Westerholm på Skolverket – det är visserligen sant att ”Bibeln inte finns med som begrepp”, men vi ”hoppas att det kommer att bidra till att de religiösa urkundernas plats i undervisningen förstärks” Dagen 2019-10-22). Ja, vad säger man, med ett skolverk som betraktar Bibeln ses som ”begrepp” och tror sig öka religiösa urkunders plats genom att avlägsna explicita referenser till desamma?

PJ Anders Linder tvekar inte i vad han vill säga: ”Vi rör oss från vad som är kvar av kunskapsskolan i riktning mot den utpräglade bullshitskolan. […] I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit” (Axess 2019-10-23).

Skolverkets agerande väcker flera frågor om kunskapssyn och historiesyn. Men också – och detta är inte första gången utan denna frågan har väckts tidigare i debatten om skolavslutningar i kyrkan – finns det en underliggande kristendomskritisk agenda på Skolverket? 

Jonas Eek

Taggar:

Skola

Senaste artiklar