Om kyrkan menar allvar med klimatet fattas detta

Susanne Wigorts Yngvesson Gästledarskribent
Susanne Wigorts Yngvesson

Foto: Michael Probst och Mikael M Johansson

Klimatdebatten är intensiv men två av de mest avgörande åtgärderna diskuteras inte alls: ett bilfritt samhälle och barnbegränsning, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.

Just nu finns det ett stort engagemang i Svenska kyrkan för klimatfrågor och vad det innebär att förändra vår livsstil. ­Målet är att vara klimatneutral för den egna verksamheten år 2030 enligt Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Detta formuleras i åtta punkter. De två som engagerar mest är resor och transporter samt förvaltning av skog och mark. Om man letar efter konkreta riktlinjer för vad man bör äta så förekommer inte orden mat, kost, vegetariskt, kött eller grönsaker. Men man uppmanas att ta ansvar på individuell och kollektiv nivå för de avtryck man sätter genom att leva.

I det avseendet tolkade biskop Johan Tyrberg färdplanen korrekt i den debattartikel (KT, nr 15, 2024) som han fick skäll för från akademiker, anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan. Tyrberg varnade för syndastämpling och skrev angående resor, särskilt flygresor, och ­slitage på planeten att ”Var och en måste se över sitt liv och fråga sig vad jag kan förändra” och ”Det finns inte ett absolut svar utan måste avgöras med ansvarstagande till vad resan ska uppnå.” En sådan inställning menade dryga hundratalet debattörer vara detsamma som att ”slippa agera”.

När man läser färdplanen är det lärorikt att fundera över vad som inte sägs. Å ena ­sidan kompromissas det inte med målet om kyrkans ansvar för klimatomställning, å andra sidan väljer man ut vissa delar av klimateffekterna men utelämnar andra (och beslutar om mål utan att själv följa dem som jag skrev om i KT, nr 9, 2024). Jag ska ge ett exempel på sådant som utesluts i färdplanen och i debatten överlag.

Forskningsstudien från 2017, The climate change mitigation gap, publicerades två år innan den första versionen av Svenska kyrkans färdplan antogs. Här undersökte ett forskarlag vid Lunds universitet hur olika livsstilsval påverkar effektiviteten för att minska koldioxidutsläpp. Om folk i utvecklade delar av världen ändrade dessa livsstilar så skulle det ge mest effekt på klimatavtrycken, enligt studien.

I tabellen nedan anger jag några siffror som bäst förstås av experter, men kan vara upplysande för oss andra genom att illustrera proportionerna mellan olika insatser. En viktig utgångspunkt i studien är att en individs utsläpp inte får överskrida 2,1 ton per år om jordens temperaturökning ska hållas lägre än 2 grader (år 2017 var de per person och år 6,7 ton i EU, 13,5 ton i Kanada, 16,3 ton i Australien och 16,4 ton i USA). Världens befolkning totalt är i dag cirka 9 miljarder.

Det som mest engagerar folk i Svenska kyrkan är frågor om kost och resor. Dessa minskar förvisso avtrycken, men knappt inga röster hörs för ett bilfritt samhälle (ens där det är möjligt) eller barnlöshet, den kategori som har mångfalt störst ­effekt. Om man i Svenska kyrkans färdplan enbart fokuserar på åtgärder för klimatomställning så borde väl den mest angelägna satsningen vara att föda färre barn, helst inga alls. Det kommer förstås att få dramatiska konsekvenser på andra sätt, men med fokus på klimatåtgärder i nödläget är det väl rimligt? Om detta ­säger ingen något, trots att debatten är högljudd.

Kanske man som aktiv åtgärd borde dela ut kondomer efter gudstjänster och konserter? Man kunde trycka Svenska kyrkans nya logga på förpackningen med uppmaningen: Tänk på färdplanen! Eller dela ut premier till anställda som avstår från att sprida sina gener till kommande generationer?

Om man hävdar att sådant vore en ­oetisk och föga kristen åtgärd, så blir man ändå svaret skyldig: varför avstår man från den åtgärd som har starkast effekt?

Efter kyrkostyrelsens senaste sammanträde fick generalsekreteraren i uppdrag att formulera ”konkreta och uppföljningsbara delmål och handlingsplaner”. Frågan om barnbegränsning är en sådan konkret handlingsplan och generalsekreteraren bör därför uppmuntras att argumentera för eller emot denna fråga. Om fem år ska Svenska kyrkan efter eget beslut vara klimatneutral så inga aspekter borde väl lämnas obearbetade för färdplanen fram­över – om kyrkan menar allvar med att göra vad man kan.

Susanne Wigorts Yngvesson,
professor i etik, Enskilda Högskolan Stockholm 

Fakta: Så påverkar vår livsstil utsläppen

Prenumerera på Nyhetsbrev

18 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Alestolt
Är det inte så att påståendet att koldioxidutsläppen är farliga är ett osant påstående och det är havet som släpper ut koldioxiden har jag för mig så det spelar inte stor roll då. Vi har haft perioder med högre koldioxidhalt tidigare i jordens historia. Vi skall nog släppa allt vad klimatneutralitet heter det är en myt.
Karl
Unnskyld norsk skrift. Interessant artikkel, men det skrives lite om hvor mange barn folk i Svenske Kyrkan får, da det er her det skal deles ut kondomer. Kan tenkes at fødselsoverskuddet skjer andre steder i verden da fødselsraten i Europa ikke er høy. Jeg skriver ikke dette av xenofobiske grunner, men da klimaproblemer er globale vil det ha minimal effekt hvis befolkningsøkningen skjer utenfor Svenke Kyrkan.
Man ger korna en tillsats till maten så släpper de inte ut så mycket metangas som är skadlig för klimatet. Varför inte ge männidötna samma tillsats?
Nils Ronquist
Just nu söker klimatet sig ett nytt jämnviktsläge. Det kan ta tid och ingen vet hur det nya jämnviktsläget ser ut. min idé är att försöka backa tillbaka till det gamla kända jämnviksläget. Exempel är den stora avverkningen av regnskog som skedde under högerregimen. Storleksordningen var lika stor som Södermanlands yta som regnskog som omvandlades till åker- och betes mark! FN:s uppgift är att köpa tillbaka skogsmark och återplantera regnskogen. Går det eller inte? Regnskogens vatten och avdunstningen från bladverkets vatten kostar energi. regnskogen blir en temperatur sänka! Detta plus att regnskogens trä lagrar stora mängder koldioxid. Exempel: Ett 20- årigt lövträd lagrar 21 kg koldioxid, ett 70- årigt träd 2,5 ton och ett hundraårigt lövträd 6 ton koldioxid. Verkar vara en lång väg att gå men vi vet vad vi får. Allt detta är siffror som vi kan hantera. Flum och förhoppningar är lite svårare att handskas med.
Annika Ekström
För några decennier sedan var det vanligt att argumentera för barnbegränsning - i U-länderna. När det gäller klimatförändringarna är det dock odiskutabelt att vi i den rika delen av världen orsakar en mångdubbelt större mängd koldioxidutsläpp medan fattiga delen av världen står för en utsläppsmängd som ligger hundratals gånger lägre. Om vi i Sverige föder färre barn får det på motsvarande sätt hundratals gånger större effekt. Nu hör det ändå till saken att det är möjligt att leva så klimatsmart som den nödvändiga omställningen kräver, nämligen en kraftigt minskad konsumtion. Detta är få som vågar ta i sin mun. Det är tragiskt tycker jag, om kommunismen fått ett så starkt grepp om oss att vi skulle välja en bibehållen materiell standard framför att kunna få barn. Kanske blir krisen så stor att vi måste minska också på antalet barn som föds - men den uppenbara oviljan att ändra levnadssätt och istället fortsätta leva på samma resurs- och klimatförstörande sätt är i mina ögon skrämmande.
Michael Andersson
Jag kan inte tänka mig att Susanne Wigorts Yngvesson menar allvar. Snarare för det tankarna till Jonathan Swifts "Ett anspråkslöst förslag". Men det är onödigt att väcka upp den gamla diskussionen, då många faktiskt tar det på allvar, med följd att deras barn blir fokus för föräldrarnas klimatångest och skuldkänslor.
Kerstin Ebbersten
När Gud sade ”Gån ut i världen och föröken eder” så tror jag att han menade att världen är stor och det finns plats för många flera att njuta av skapelsen. Då, i biblisk tid, för mellan 5 och 10 tusen år sedan, var jordens befolkning inte mer än ca 5 miljoner totalt Jag tror inte Gud på dessa grunder då menade och avsåg att vi skulle bli så många att det knappt är ståplats för var och en. Bara för att det rör en tabu-belagd fråga så kan man alltså inte diskutera på ett seriöst sätt, utan lägger in massor med snömos mellan raderna. Kejsaren är naken – vi är helt enkelt för många. Jordens ekosystem förmår inte längre balansera upp människans resursförbrukning (teknik, gruvor, transporter osv). Alla arter som finns på jorden ingår i ett ekosystem som på olika sätt är beroende av varandra för att producera luft/syre, koldioxid för de gröna växterna att växa av som bas för mat till alla andra arter, vatten för alla, skydd, och mat osv. När arten Homo sapiens blivit så många så rubbas balansen mellan arternas funktioner och resultatet ser vi nu i form av klimatförändringar. Jag tycker alltså att vi ska tacka Susanne som vågat bryta detta tabu och talar klarspråk. TACK!
Gary Aelius
Klimatet är en global fråga. Sverige har redan ett negativt födelsetal, dvs befolkningen minskar. Det är iofs ingen katastrof. Att ett litet land med negativt födande skulle minska födandet ännu mer är bara meningslös symbolpolitik. Skicka kondomerna till länder med höga födelsetal istället om ni menar allvar.