Ledare
Låt tusen röster tala
SIGNERAT Så låg jag där på massagebordet och blev återigen smärtsamt medveten om att Gud har skapat en kropp som inte bara hänger ihop – utan som faktiskt är helt beroende av att dess olika delar fungerar smärtfritt och kan kommunicera med varandra.
Detta är en ledare i Kyrkans tidning. Ledarsidan är oberoende och partipolitiskt obunden.
Visst kan kommunikationen se olika ut, och visst lär vi oss att röra oss framåt utifrån våra egna förutsättningar – det har hen minsann sett till på ett fenomenalt vis – men vilket ansvar det är oss givet! Och vad klurigt det kan vara.
När vännen får blodförgiftning av ett skoskav, eller jag själv linkar fram med en nerv i kläm. Så påtagligt det blir att jag måste komma ihåg att ta hand om den här kroppen jag har fått.
Lika påtagligt borde det bli när orkanerna, stormarna drar in. Eller när jag hör att människor inte får rent vatten, när barn dör varje dag av svält. Det är en nerv i kläm. Samtidigt som det här hemma tycks upphöjas till någon mänsklig rättighet att käka kött varje dag eller att flyga till sina möten.
Kaoset bröt ut i sociala medier när Miljöpartiet återigen föreslog en höjning av flygskatten. ”Alla människor måste få kunna flyga” – många tycktes eniga om detta. Men varför då? Provtänk lite. Ska det inte kosta på om en nu missköter det som är en givet? Såret blir inflammerat om jag inte sköter det. Klimatet kraschar om vi inte tar ansvar för det.
Kroppen är en men lemmarna är många. Det blev extra roligt att se hur det bara på några dagar blev över 2 700 personer i Facebook-gruppen som diskuterar Svenska kyrkans nya handboksförslag. Kommunikationen i kroppen är avgörande för att delarna ska fungera så optimalt som möjligt.
Spelar det då någon roll vem som startar rörelsen? För en del tycktes det viktigt att veta att Svenska kyrkan skötte Facebook-initiativet, för andra var det ett sätt att enkelt kommunicera med andra lika nördiga som en själv.
Själv blev jag mest glad, hoppfull. Tänk, hör ni, att folk fortfarande bryr sig. Vi attackeras konstant av domedagsprofetior för vårt samfund. Skönt då att se hur det nördas i formuleringar och ordskiften. Att orden betyder någonting.
Jag tänker också att det är ett tydligt exempel på något som vi gärna vill diskutera. Där det är roligt och möjligt att engagera sin röst. Men det är precis lika relevant att diskutera andra stora förändringar på det här viset – varför har vi inte några gigantiska Facebook-grupper som behandlar strukturutredningen? Jag tror inte att den är för svår eller abstrakt. Men att inte alla delarna i kroppen har förstått hur de är relevanta för att få igång rörelsen.