Advokater: Lagligt att kräva att präst viger samkönade par

"Viger du samkönade par?" Kyrkostyrelsen utreder om det är en okej fråga att ställa vid nyanställning av präster. Foto: Marcus Gustafsson

Ett anställningskrav på präster att kunna viga samkönade par är "både nödvändigt och lämpligt", skriver Next advokater. De har på uppdrag av kyrkostyrelsen utrett om samkönade vigslar får vara en fråga vid anställning i församling. 

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

"Viger du samkönade par?" Kyrkostyrelsen utreder om det är en okej fråga att ställa vid nyanställning av präster. Foto: Marcus Gustafsson

Att en församling eller ett pastorat ställer kravet på en präst att denna ska vara beredd att viga samkönade par för att få anställning, det är okej enligt svenskt rätt. Det konstateras i en ny utredning som lämnats till kyrkostyrelsen.

Det går att ställa frågan utan att otillåtet kränka den arbetssökandes religionsfrihet, skriver Next advokater, som gjort utredningen.

Religionsfriheten är en rättighet som skyddas både i Diskrimineringslagen och i Europakonventionen. Det är sannolikt, står det i utredningen, att den präst som inte viger samkönade har religiösa skäl till det. Ett krav på att viga alla oavsett kön missgynnar därmed vissa personer i anställningsprocessen på grund av deras trosuppfattning.

Tidigare rättsfall stöder likabehandling

Men syftet med ett sådant krav är att motverka diskriminering av homosexuella, skriver utredarna. Och även sexuell läggning är en diskrimineringsgrund.

Genom att titta på tidigare rättsfall i Arbetsdomstolen och Europadomstolen konstaterar advokaterna att även om religionsfriheten är stark, får den ofta ge vika för andra intressen, som människors rätt till likabehandling. Bland annat, skriver utredarna, har Europadomstolen gjort det tydligt att "olika behandling av människor på grund av deras sexualitet kräver särskilt vägande skäl för att vara berättigat".

I utredningen står att om frågan gällt alla präster i Svenska kyrkan, kunde utfallet bli annorlunda. När det gäller just nyanställning, kan dock högre krav ställas, för "man är aldrig tvingad att söka ett visst arbete".

Bra med centrala riktlinjer

Next advokaters bedömning är att om syftet är att förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning, är ett krav på att kunna viga alla "både nödvändigt och lämpligt". Vid en rättslig prövning hade det varit förstärkande om kravet också hade stöd i riktlinjer utfärdade av Svenska kyrkans centrala organ.  

Bakgrunden till utredningen är att efter att biskopsmötet 2022 uttalat en gemensam målbild om att alla präster med glädje och av fri vilja ska viga par av samma kön, tyckte biskoparna att det behövdes fler redskap för att "ytterligare minska risken för diskrimineringsliknande händelser".

Biskopsmötet föreslog därför kyrkostyrelsen att utreda om samkönade vigslar får vara en fråga vid anställning. Kyrkostyrelsen tog i april 2023 beslut om en sådan utredning. Utredningen från Next advokater kommer att behandlas på kyrkostyrelsen arbetsutskott 30 januari.  

Fakta: Next advokaters sammanfattande slutsatser

  • Bestämmelsen i Äktenskapsbalken om en begränsning i ett trossamfunds vigselplikt innebär inte några principiella hinder mot att vid nyanställning av präster ställa krav på att förrätta vigsel av även samkönade par.
  • Ett kvalifikationskrav vid nyanställning av präster att förrätta vigsel av även samkönade par är något som missgynnar personer med en viss trosuppfattning i anställningsförfa-randet. Kravet stödjer dock ett berättigat syfte och de använda medlen kan utifrån gällande rätt bedömas som lämpliga och nödvändiga (proportionerliga).
  • Med utgångspunkt i de ovan angivna förutsättningarna är ett sådant kvalifikationskrav alltså godtagbart enligt svensk rätt.
  • Det skulle vara förstärkande vid proportionalitetsbedömningen om kvalifikationskravet skulle ha stöd av riktlinjer utfärdade av de centrala organen inom Svenska kyrkan.
  • De anställande enheterna – församlingar och pastorat – och även Svenska kyrkan bör i förekommande fall se till att rutiner kommer på plats för att säkerställa att kravet får genomslag.