Nyhet

”Altruistiskt surrogatmoderskap” – ett etiskt dilemma

Lättare för fler att få barn, men är det rätt?Kyrkans Tidning har pratat med två teologer om livets start.

Publicerad

En kvinna som lånar ut sin kropp för att bära och föda någon annans barn, det kan bli verklighet i Sverige. Nyligen sa Statens medicinsk-etiska råd, SMER, ja till surrogatmoderskap. Rådet anser att metoden är etiskt godtagbar men bara under vissa särskilda förutsättningar, eftersom den inte är oproblematisk. Därför inför man också begreppet ”altruistiskt surrogatmoderskap”. Rådet var inte enigt i sitt ställningstagande. Rådet sa också ja till att tillåta donation av befruktade ägg.

Teologerna Daniel Brattgård, sjukhuspräst vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och tidigare sakkunnig i SMER och Katarina Westerlund, lektor vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, är båda kritiska till hur diskussionen om livets start förs.
På första sidan i SMERs rapport står det att det på senare tid har ”ställts krav” på att vissa metoder som hjälper ofrivilligt barnlösa att få barn ska bli til-låtna i Sverige. Rådet skriver också att för många människor är det ”grundläggande för meningsfullheten med livet” att få bli förälder. Rådet tar alltså utgångspunkt i vad många vill och önskar.

Detta är en låst artikel.

Prenumerera på Kyrkans Tidning

Tre månader för 49 kr
Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill.
  • • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz

Ord pris 125 kr/mån

KÖP