Biskop Mikael Mogren reagerar starkt på kristnas massflykt

Azerbajdzjans snabba militära seger över självförsvarsstyrkorna i Nagorno-Karabach, försvararna lade ned vapnen den 20 september, skapade panik hos enklavens etniskt armeniska befolkning. Sedan kapitulationen har 65 000 armenier lämnat sina hus och hem i vad som är på väg att bli en humanitär katastrof.

- Det är en etnisk rensning, inget annat, när en befolkning tvingas att lämna sitt land, säger Vahagn Avedian, historiker och svensk-armenier, till Kyrkans Tidning.

120 000 kan tvingas fly

I enklaven bodde före attacken omkring 120 000 etniska armenier i en självutnämnd republik. Enklaven ligger inom Azerbajdzjans internationellt erkända gränser, och Azerbajdzjan och Armenien har utkämpat flera bittra krig om överhögheten över området. I slutet av 2022 införde Azerbajdzjan en blockad mot enklaven, och den senaste attacken var bara sista steget på vägen mot azerisk överhöghet.

Azerbajdzjans president och diktator Ilham Aliyev har sagt att befolkningen i Nagorno-Karabach kan bo kvar, men enligt Vahagn Avedian är misstron kompakt från armeniskt håll.

- Azerbajdzjan har ett auktoritärt styre, som i många delar är värre än Rysslands. Landet har begått många krigsbrott, och har nu en retorik riktad till armenier som går ut på att de inte kommer ha rätt till språk eller kultur, säger han.

Följer etnisk rensning i realtid

Vahagn Avedian är mycket kritik till hur västvärldens ledare hanterar konflikten i Nagorno-Karabach.

- Den etniska rensningen sker nu i realtid. De världsledare som enbart kommer med ord är medskyldiga till den, säger han.

Biskop Mikael Mogren är kontaktperson för de ortodoxa kyrkorna i biskopsmötet, och får nu vittnesbörd från armeniska kristna om den oro de känner. Han är djupt berörd av den uppkomna situationen.

- De tvingas till flykt, en situation som armenier varit med om förr. Det är helt fasansfullt det som sker i ett av den kristna trons äldsta länder, säger han.

Biskop tycker att politiker borde höras

Han slås av hur tyst är det är kring den armeniska massflykten i media, och bland politiker.

- Detta är ett andra krig i Europa, men det utspelas helt i skuggan av Ukraina. När det gäller Ukraina reagerade vi sent, och om det sker på samma sätt med Armenien kan det vara för sent. Vi kan inte låta en diktatur som Azerbajdzjan vinna, säger han.

Kan Svenska kyrkan göra något i den här situationen?

- Ett sätt är att Kyrkans Tidning skriver och sprider fakta. Det är inte särskilt svårt att sätta sig in i det som händer. Fakta kan påverka politiska ställningstaganden.

Även den tidigare ärkebiskopen Anders Wejryd följer utvecklingen. Han besökte Armenien under 2015, då det var 100 år sedan det armeniska folkmordet inleddes.

- Detta är en konsekvens av utrensningen som skedde i Turkiet för hundra år sedan, detta är en fortsättning på det, säger han.

Israel stöttar Azerbajdzjan

Det finns flera orsaker till att västvärlden reagerat med fördömanden och inte sanktioner gentemot Azerbajdzjan. Landet är en stor exportör av fossila bränslen, och EU har vänt sig till landet för att ersätta rysk gas. Azerbajdzjan har också nära band till Turkiet, som Natoländer inte vill stöta sig med.

Landet har byggt upp sin militär också med hjälp av Israel. 17 procent av den israeliska vapenexporten gick 2021 till Azerbajdzjan. Det nära samarbetet mellan Israel och Azerbajdzjan har väckt stor förbittring hos armenier världen över.

- Det finns historiska band mellan de judiska och armeniska folken, men ändå har Israel på ett flagrant sätt valt Azerbajdzjans sida. Israel har inte heller erkänt folkmordet på armenier, trots att det nästan fungerade som en prototyp för Förintelsen, säger Vahagn Avedian.