Colin Nutley gillar präster – men de ska vara labila

I Bröllop, begravning och dop finns två, och för dramatikens skull är naturligtvis ingen av dem någon särskilt harmonisk personlighet.
Vad de andra i familjerna Öhrn och Seger och deras närmaste ­arbetar med är oklart. Om de ens jobbar. Det är i så fall inget vi får se, för alla har fullt upp med livskriser, gräl, fester och middagar vid sprakande brasor. Som den ekonomiskt bekväma svenska villamedelklass de är. (Och nej, det blir inte mer mångfald bara för att man slänger in ett antal karaktärer med icke helvit hudton.)