Detta gäller för koranbränningar i våra grannländer

Koranbränning i Sverige ger reaktioner världen över. Från flera håll höjs röster för ett stopp för koranbränningarna. Men nya ansökningar om att bränna koranen kommer in till polisen. 

I regeringsformen fastställs att Sverige har yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Det är inte tillåtet att begå en gärning som innefattar hot eller hets mot folkgrupp, men religioner skyddas inte mot åsiktsyttringar som ifrågasätter religiösa budskap eller som kan uppfattas som sårande för den som är troende.

Polisens beslut ska upp i högsta förvaltningsdomstolen

Polismyndigheten får enligt ordningslagen vägra demonstrationer om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning. 

Kammarrätten har dock slagit fast att polisen gjorde fel när Rasmus Paludan nekades att bränna en koran i Norrköping 2022. Sedan beskedet kom från kammarrätten i början av sommaren har polisen godkänt ansökningar om koranbränning. Nu ska kammarrättens beslut också prövas av högsta förvaltningsdomstolen. 

Norge tillåter koranbränning

I Norge är det tillåtet att bränna koranen och bränningar har genomförts, främst av gruppen Sian - Stopp islamiseringen av Norge. Precis som i Sverige kan dock polisen neka en demonstration på polisiära grunder och den har också gjort så vid flera tillfällen. 

I Danmark har det hittills varit en grundlagsstadgad rättighet att få demonstrera. Demonstrationer kräver inte polisens godkännande, men ska anmälas till polisen, för att de ska kunna säkra säkerheten runt demonstrationen. Polisen har även rätt att ändra plats eller dag för en demonstration.  

Rasmus Paludan, som är från Danmark, har flera gånger bränt koranen vid demonstrationer i landet. 

Förbud mot koranbränning röstades igenom i Danmark

Nu har dock koranbränningar förbjudits. Den nya lagen, som röstades igenom av den danska riksdagen den 7 december 2023, gör det brottsligt att behandla viktiga religiösa skrifter på ett "otillbörligt sätt". Lagen gäller skrifter av väsentlig religiös vikt och enbart erkända trossamfund. I praktiken betyder det att det nu är olagligt i Danmark att gör saker som att bränna, trampa på eller klippa sönder Koranen.  

Trosfridslag stoppar i Finland 

I Finland finns en trosfridslag som gör att den finska polisen inte skulle ge sitt godkännande till koranbränning, något som Kyrkans Tidning har skrivit om. I trosfridslagen står att den som offentligt hädar Gud eller uttrycker sig kränkande kan dömas till högst sex månader fängelse.

Tyskland har, likt Finland, en hädelselagstiftning. Förolämpning av trossamfund, religiösa samfund och ideologiska föreningar, som brottet heter, kan straffas med böter eller upp till tre års fängelse. 

2020 försökte Rasmus Paludan vid två tillfällen ta sig in i Tyskland för att genomföra en demonstration.

Medan han satt på flyget till Berlin, kom beskedet att han fått inreseförbud i fem dagar framåt och han flög tillbaka till Köpenhamn. Redan dagen därpå försökte han återigen att ta sig in i landet och blev då anhållen av tysk polis.  

Ingen koranbränning i Storbritannien

Samma år fick Rasmus Paludan även inreseförbud i Sverige i två år, något som han tog sig runt genom att ansöka om svenskt medborgarskap, vilket han beviljades då hans far är svensk.  

I mars 2023 planerade Ramus Paludan en resa till Wakefield i norra England. Enligt egen utsago på Twitter var syftet med resan en koranbränning. 

Besöket lyftes i Storbritanniens parlament, där en politiker frågade inrikesministeriet om de agerat för att Paludan, som politikern ansåg vara en farlig man, inte skulle få tillträde till landet. 

Satte Paludan på varningslista

Säkerhetsminister Tom Tugendhat svarade att Paludan fann på en varningslista. 

“Hans resa till Storbritannien skulle inte främja allmänhetens bästa och han kommer inte att få tillträde,” sa säkerhetsministern.  

2011 blev en politiker, medlem av British nationalist party, arresterad för att ha bränt koranen i sin trädgård.

Storbritannien har en lag mot religiöst hat. I den står att den som utför en hotfull gärning gör sig skyldig till lagbrott om personen gör det med syfte att väcka religionshat. Men lagen om religiöst hat står inte över rätten till yttrandefrihet. Den ska inte förhindra eller begränsa diskussion, kritik eller uttryck för ogillande, förlöjligande eller kränkning av specifika religioner.