Gris på kors är okej - men finska lagen säger nej till koranbränning

Finland koranbränning

Den finska trosfridslagen lämnar viss utrymme för kritik av religioner. Foto: Julian Stratenschulte och Annika Ahlefelt 

I Finland kan inte Rasmus Paludan bränna ett exemplar av Koranen utan att få ett straff. Nu höjs röster för att det inte heller i Sverige ska vara tillåtet att skymfa heliga skrifter.

Så länge det är tillåtet att elda koraner så kommer Turkiet inte att släppa in Sverige i Nato. Det tydliga beskedet har Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan nyligen gett. Och han är inte ensam om att kräva ett förbud. I flera muslimska länder har det genomförts protester mot koranbränningarna.

Tunga namn vill se förbud

Statsminister Ulf Kristersson har tagit avstånd från den högerextreme Rasmus Paludans aktioner, samtidigt som han försökt att förklara och försvara den svenska yttrandefrihetslagstiftningen. Det finns dock de som öppnar för inskränkningar. Jan Eliasson, som tidigare var vice generalsekreterare i Förenta nationerna, skriver på Twitter att polismyndigheten bör ta lärdom av länder som Frankrike och Finland som inte tillåter koranbränning.

Den tidigare justitiekanslern Göran Lambertz lutar också åt ett förbud. Han skriver på sin blogg att det egentligen bara krävs ett litet tillägg i den nuvarande lagen om hets mot folkgrupp för att koranbränning skulle bli straffbart. Han vill att den som hotar eller uttrycker missaktning om en grupp på grund av religion också ska kunna dömas.

Han varnar för utvecklingen

Men Nils Funcke, journalist och expert på yttrandefrihetsfrågor, ser det som ett stort steg bakåt om det skulle införas ett förbud.

– Jag är den första att tillstå att böcker ska läsas och inte brännas. Men det måste vara fritt att ifrågasätta och kritisera trosinriktningar, ismer och ideologier, säger han. 

Nils Funcke

I Sverige fanns det länge en hädelselagstiftning, som kom till användning vid flera tillfällen. Ett av de mest omtalade fallen gällde författaren August Strindberg, som åtalades men friades för hädelse 1884.

– Det uppfattades som oerhört stötande det sättet som han gav sig på nattvarden, säger Nils Funcke.

De sista resterna av den svenska hädelselagstiftningen försvann på 1970-talet.

– Det vore ett oerhört steg bakåt att i upplysningens tidevarv återinföra en trosfridslag. Det klart att man måste kunna ifrågasätta religion, i synnerhet när det görs extrema tolkningar av Koranen och Gamla testamentet, säger Nils Funcke.

I Finland får man inte bränna Koranen

I Finland finns dock en trosfridslag, som gör att den finska polisen inte skulle ge sitt godkännande till Paludan. I trosfridslagen står att den som offentligt hädar Gud eller uttrycker sig kränkande kan dömas till högst sex månader fängelse.

Pamela Slotte

Det handlar alltså om ett agerande som sker offentligt, som är medvetet och där avsikten är att kränka, säger Pamela Slotte, professor i religion och rätt vid Åbo akademi, till Kyrkans Tidning. 

Lagen har kommit till användning ett tjugotal gånger de senaste tjugo åren. När åtal har väckts har det främst handlat om att judar och muslimer kränkts, till exempel när personer uttryckt sig nedsättande om Muhammeds sexualitet. Det har dock även funnits fall som berört kristna; en person som hånat nattvardsfirande har friats.

Biskop menar att lagen har stöd

Björn Vikström, som idag är professor vid Åbo akademi men som tidigare var biskop i den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, menar att lagen har en kollektiv dimension.

Religionsfrihetslagen är mer inriktad på individens rätt till trosutövning. Trosfridslagen tar mer hänsyn till troende som kollektiv, jag upplever att lagstiftarna menar att den behövs för att trygga samhällsfriden.

Han bedömer att lagen har ett starkt stöd bland landets religiösa minoriteter, medan den inte är en stor fråga inom det Evangelisk-lutherska samfundet. Det finns dock politiker som menar att lagen är otidsenlig och vill ändra den.

Björn Vikström

När strafflagen senast förnyades var en av de stora diskussionerna gällande denna paragraf om ordet Gud borde ingå eller inte, en fråga man också röstade om i olika skeden av lagberedningen. Sedan strafflagen senast förnyades har dock ingen regering mer aktivt gått in för att modifiera gällande lag vad gäller just denna paragraf, säger Pamela Slotte.

Dömd för gris på kors

Trosfridslagen ger fortfarande utrymme för kritik av religioner. Under 1960-talet hade Finland fortfarande en hädelselagstiftning, och då fälldes konstnären Harri Koskinen som målat en gris på ett kors. När tavlan visades igen 2017 blev det debatt men ingen trosfridsprocess. Även konstnären Elisabeth Ohlsons kontroversiella fotoutställning Ecce Homo har visats i Finland.

– I samband med detta framfördes en del kritik från olika håll, men utställningen genomfördes som planerats och blev inte föremål för en polisundersökning, säger Pamela Slotte.

Björn Vikström tror att de flesta finländare i ljuset av det som nu sker i Sverige är glada över trosfridslagen.

– Jag har svårt att se att koranbränning skulle vara en självklar del av yttrandefriheten, åtminstone om det görs gång på gång. Men det är min personliga åsikt, säger han.

Fakta: Yttrandefrihet i Sverige

  • I regeringsformen står att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad “frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor” och “frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats”
  • Det är inte tillåtet att förtala någon eller att begå en gärning som innefattar hot eller hets mot folkgrupp. Däremot skyddas inte religioner mot åsiktsyttringar som ifrågasätter religiösa budskap eller som kan uppfattas som sårande för den som är troende.
  • Polismyndigheten får enligt ordningslagen endast vägra demonstrationer om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning.
Källa: Regeringsformen, Justitiedepartementet

Fakta: Den finska trosfridslagen

Den som

1) offentligt hädar Gud eller i kränkande syfte offentligen smädar eller skymfar något som annars hålls heligt inom en kyrka eller ett trossamfund som avses i religionsfrihetslagen eller

2) genom att föra oljud, uppträda hotfullt eller på något annat sätt stör gudstjänst, kyrklig förrättning, annan sådan religionsutövning eller begravning,

 skall för brott mot trosfrid dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
CAPTCHA
Jyrki Myöhänen
”... det måste vara fritt att ifrågasätta och kritisera trosinriktningar, ismer och ideologier”, säger Nils Funcke. Men ingen har väl ifrågasatt det? Det finns dock en skillnad mellan ifrågasättande/kritik och hets och i koranbränningarna är det väl snarare ”hets mot folkgrupp” det handlar om, precis som Jan Eliasson antyder och Göran Lambertz menar.