EU:s biståndsministrar får bakläxa

Utvecklingsländerna befinner sig i ett svårt läge och det är de fattigaste länderna som drabbas hårdast av den nuvarande krisen, konstaterade biståndskommissionär Louis Michel vid en efterföljande pressträff. Och han tillade att han hade "noterat en viss trend bland en del medlemsländer".

- Det verkar som om de saknar politisk vilja eller hittar på argument för att inte behöva hålla de åtaganden de tidigare har gjort... Medlemsländerna har i dag enats om en del bra slutsatser, nu återstår att se om de i praktiken respekterar de slutsatserna, sade den belgiske EU-kommissionären enligt nyhetsbyråerna.

Vill ha tidigare utbetalning
Det biståndsministrarna bland annat diskuterade, var EU-kommissionens förslag att unionen ska skynda på utbetalningen av biståndsmedel. Mot bakgrund av hur den globala finanskrisen påverkar utvecklingsländerna, vill kommissionen att man tidigare än planerat ska frigöra omkring 500 miljoner euro av medel som finns i reservfonder.

- Det handlar om redan utlovade medel, inte om nya pengar. De måste bara göras tillgängliga tidigare än planerat. Men jag fick intrycket att en del medlemsländer är tveksamma också till det, var Michels uppläxande slutsats.

Biståndsministrarna har visserligen sagt sig "välkomna" kommissionens förslag, men man har ännu inte ställt sig bakom det. I stället vill man avvakta en mer detaljerad version i höst.

"Väntar vi, blir priset högre"
- Jag är medveten om att medlemsländerna har drabbats hårt av krisen, men om vi inte anstränger oss nu så kommer priset att bli ännu högre, sade Michel, och beskrev hur ökad fattigdom leder till instabilitet och konflikter vilket i sin tur ökar migrationstrycket på Europa.

- Regeringarna har ett val, antingen visar man solidaritet eller också gör man ingenting. Jag vet inte varför, men det verkar som om flera medlemsländer saknar grundlägande historisk insikt, sade Michel enligt byrårapporterna.

Michels ord ger möjligen oväntad draghjälp till den rapport som biståndsnätverket Concord Europa presenterade i fredags (se tidigare artikel). Där konstateras att EU förra året bara lyckades leverera bistånd motsvarande 0,40 procent av den samlade bruttonationalinkomsten (BNI), vilket innebär att man knappast utan betydande ansträngning kommer att nå målet 0,56 procent av BNI år 2010.

Officiella siffror högre än verkliga
De omkring 50 miljarder euro i bistånd som EU-länderna svarade för under 2008, gick dessutom delvis till annat än just bistånd. Närmare fem miljarder euro avsåg skuldavskrivningar, två miljarder kostnader för utländska studenter och en miljard flyktingmottagande.

- När man räknar av det från de välputsade officiella siffrorna, uppgick EU:s bistånd bara till 0,34 procent av unionens samlade BNI. Det är betydligt mindre än de 0,40 procent som rapporterades, slog Michel fast.

Den belgiske kommissionärens frispråkighet har sannolikt ett visst samband med att hans och kollegernas mandatperiod går in på slutvarvet. I höst ska det då nyvalda Europaparlamentet godkänna en ny laguppställning kommissionärer.

Sverige har en enligt Concord-rapporten en för EU-länderna hög biståndsnivå på 0,98 procent av BNI. Men eftersom man belastar biståndsbudgeten med kostnader för flyktingmottagande, hamnar den verkliga biståndsnivån på 0,9 procent.