”Inte självklart hur vi möter den religiösa språklösheten”

Jag har inte haft möjlighet att ta del av Straarups och Ekbergs forskningsrapport, men har beretts möjlighet att kommentera deras rön.
Att kunskapen om kristen tro är uttunnad i samhälle och kyrka är tydligt och vi välkomnar studier som kan ge oss mer kunskap om hur detta tar sig uttryck. Resultaten tycks också överensstämma med den analys som vår forskningschef, Anne-Louise Eriksson, nyligen publicerat. I Att predika en tradition: Om tro och teologisk literacy (Arcus 2012) konstaterar hon att svårigheten att ta till sig kristen tro och tradition i hög grad hänger samman med bristande förtrogenhet med det religiösa språket.

Straarups och Ekbergs studie ger kanske ett svar på i vilken utsträckning Svenska kyrkan själv har bidragit till denna situation. Den kritik de riktar mot oss för att vi inte har tagit det ansvar för undervisningen om kristen tro som skolan släppte förefaller inte orimlig och vi ska med intresse ta del av den. Även om det finns många goda exempel på framgångsrika satsningar, behövs en gemensam bild av nuläget, målet och vägen dit. Detta är en utmaning som vi delar med andra folkkyrkor.

Kyrkostyrelsen och kyrkomötet har beslutat om en fokuserad satsning på undervisning och mission i syfte att stärka församlingarna i det grundläggande uppdraget från 2013. Konkretiseringen kommer att ske inom ramen för en gemensam process med församlingar, stift och nationell nivå.
Det är inte självklart hur vi möter den religiösa språklösheten. Varken en traditionell katekesundervisning eller en renodlad livsfrågeorientering är var för sig framkomliga metoder i dag. Den som saknar en relation till Bibelns berättelser, kyrkans gudstjänster och uttryckssätt har svårt att känna igen det som vana kyrkogångare kan identifiera som evangelium. Alla ser att våren kommer. Den som känner kristen tradition kan också se den som ett tecken på uppståndelsens verklighet. Det är inte heller tillräckligt att få höra berättelserna eller sjunga psalmerna, de förblir stumma om den som hör dem inte kan tolka dem. För att kunna nås av och själv uttrycka evangelium behöver man kunna använda traditionens texter (även bilder, riter och handlingar) och den kunskap de uttrycker både till att levandegöra traditionen och till att tolka sitt eget liv. Detta är vår utmaning.