Migrationsverkets frågor "för svåra" - konvertit får stanna

Juridiska ombudet Ruth Nordström, tillsammans med mannen som nu fått uppehållstillstånd i tre år.

En ung man som sökt asyl i Sverige efter att ha konverterat till kristendomen fick förra veckan uppehållstillstånd av Migrationsdomstolen. "Äntligen blir min klient trodd", säger mannens juridiska ombud. 

UPPDATERAD. I 37 minuter fick den asylsökande mannen, som vi kan kalla "Reza"  svara på frågor i Migrationsdomstolen kring vad som händer med muslimer när de dör. Han fick också frågor om  var exakt i Bibeln det står om uppståndelsen från de döda, om Jesus kropp eller bara hans själ uppstod och vilka texterna var föregående söndag.

Reza ombads också redogöra för teodicéproblemet och processföraren från Migrationsverket ställde under slutpläderingen frågan om det var ”en religiös figur” domstolen hade framför sig.

– Det är ganska absurt, du hör ju hur galet det låter, säger Peter Karlsson, samordnare kring migration på Sveriges kristna råd. Att kalla någon för religiös figur tyder på att man inte tar sitt arbete seriöst när man faktiskt har människors öden i sina händer.

Migrationsverkets handläggning av framför allt afghanska konvertiters asylansökningar har fått stark kritik för att vara "godtycklig och rättsosäker."  I vintras fick testet Är jag kristen enligt Migrationsverket? stor uppmärksamhet í media.

Ett aktuellt fall är helgens utvisning av 20-årige Abbas, söndagsskollärare i Missionskyrkan i Linköping, som Sändaren och tidningen Dagen berättar om. 

"Reza", som till skillnad från Abbas nu fått uppehållstillstånd, kom till Sverige 2015. Under sin tid i Sverige konverterade han till kristendom och anförde det som asylskäl. Han lämnade in skriftlig bevisning i form av dopbevis, skriftliga intyg och fotografier från dopet. Han åberopade också vittnesbevisning av en präst till stöd för sin konversion. 

Migrationsverket ansåg inte att Reza kunnat göra det troligt att han hade en genuin kristen tro och beslutade utvisa honom 2017. Ett beslut som överklagades till Migrationsdomstolen.

Migrationsdomstolen skriver nu i sin dom att Reza inte kunnat svara på alla teologiska frågor som ställts till honom under den muntliga förhandlingen i domstolen, men tyckte att frågorna varit "av sådan art och svårighetsgrad" att det inte kunde förväntas att han skulle kunna svara på dem.

Reza hade uppgett för Migrationsverket att det fanns en hotbild mot honom i hemlandet från en religiös släkting men Migrationsverket tyckte inte att de uppgifterna var tillförlitliga. Migrationsdomstolen ansåg tvärtom, att det skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för Reza om han utövade sin nya religion i hemlandet.

- Domen är väldigt välskriven och jag är så glad och lättad. Det känns fantastiskt. Min klient blev så glad att han bara grät. Äntligen blir han trodd, säger Ruth Nordström, mannens juridiska ombud.

Reza får ett tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd som gäller i tre år. 

– Det känns jättebra. Jag är så glad att jag kan stanna. Jag håller på och utbildar mig till undersköterska och börjar andra terminen efter jul. Och så fortsätter jag gå i kyrkan, säger Reza, som är anonym eftersom domen fortfarande kan överklagas av Migrationsverket. 

Migrationsverket kommenterar ärendet i ett mejl till Kyrkans Tidning:

- I en domstolsprocess är Migrationsverket motpart och är där för att argumentera varför myndigheten fattade ett visst beslut i ett ärende. Detta sker bland annat genom att Migrationsverket ställer frågor till den asylsökande med utgångspunkt i den bedömningen. Av migrationsdomstolens dom framgår det att några av de teologiska frågor som ställts vid domstolsförhandlingen i detta ärende har varit av sådan art och svårighetsgrad att det inte skäligen kan förväntas att den klagande ska kunna besvara dem. När en domstol meddelat en dom som går emot Migrationsverkets beslut, går Migrationsverket igenom domen med de medarbetare som har hanterat ärendet, så har även skett i detta ärende.

Taggar:

Migration