Ny analys ska visa om skogsutredningens förslag kostar mer än 100 miljoner

Det främsta motivet till analysen är att förstå hur en omläggning skulle påverka varje enskilt stift. Foto: Mikael M Johansson

Sveriges lantbruksuniversitet har analyserat hur mycket skogsutredningens förslag skulle kosta för varje stift. Det är stiftens egendomsnämnder som har beställt undersökningen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Det främsta motivet till analysen är att förstå hur en omläggning skulle påverka varje enskilt stift. Foto: Mikael M Johansson

Just nu pågår arbetet med remisser på Svenska kyrkans uppmärksammade och omdebatterade skogsutredning, vars remisstid avslutas den 25 februari. Som ett led i stiftens remissarbete har Egendomsnämndernas samarbetsorganisation (Enso) och egendomsnämnderna beställt en analys av utredningens förslag av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det främsta motivet till analysen är att förstå hur en omläggning skulle påverka varje enskilt stift.

- Varje stift behöver förstå hur detta påverkar personalen, entreprenörer och virkesavtal, säger Martin Bäck, stiftsjägmästare i Västerås stift.

Kan bli dyrare än 100 miljoner kronor

Analysen kommer också att innehålla en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna av en omläggning. Enligt skogsutredaren Göran Enander skulle Svenska kyrkans intäkter från skogen sjunka med ungefär 100 miljoner kronor per år om hans förslag genomfördes. SLU:s analys är inte färdigställd.

- Men enligt de preliminära resultaten så är inte det ekonomiska utfallet överskattat i skogsutredningen.

Det kan bli dyrare än 100 miljoner kronor?

- Det kan det absolut bli.

Inte en konflikt

Klas Gustavsson

Klas Gustavsson, chef för egendomsenheten i Växjö stift, säger att de förtroendevalda i egendomsnämnden saknade en djupare konsekvensanalys av skogsutredningens förslag.

- Det handlar inte bara om pengarna, SLU tittar också på risker med om vi får äldre skog. Det handlar bland annat om insektsangrepp. Frågan är hur stor risk kyrkan vill ta med sin skog, säger han.

Han betonar att Svenska kyrkan har rätt att bruka skogen som kyrkan vill.

- Jag har ingen kritik mot vad ägaren vill göra. Däremot så upplever vi att det finns delar av utredningen där det behöver göras noggrannare konsekvensanalyser för att ge rätt beslutsunderlag till beslutsfattarna.

Han menar att det inte handlar om en konflikt.

- Det är ingen kritik mot utredningen, utan vi behöver rätt förutsättningar i form av grundligare analys och beslutsunderlag.

Applåderar utredningen

En organisation som redan har skickat in sin remiss är Naturskyddsföreningen, som värderar skogsutredningens slutsatser mycket högt. Generalsekreterare Karin Lexén menar att utredaren Göran Enanders förslag bildar en helhet som, om dessa genomförs, skulle få stor betydelse för inte bara för klimatet och den biologiska mångfalden, utan även för andlig och social hållbarhet.

- Förslagen hänger ihop och är alla nödvändiga för omställningen, som stärkandet av den biologiska mångfalden, ökade avsättningar av skog, att följa upp ursäkten till det samiska folket och att öka transparensen och delaktigheten i kyrkans skogsförvaltning, säger hon.

Det är egentligen bara på en punkt som Naturskyddsföreningen vill se en markant skärpning. I stället för utredningens 20 procent tycker organisationen att Svenska kyrkan borde skydda 30 procent av sina skogar.

- Det är en spegel av de mål som finns i konventionen om biologisk mångfald. Formellt gäller den konventionens parter, det vill säga stater, men det är viktigt att även andra aktörer tar sitt ansvar för målen i konventionen, säger hon.

Men kan du förstå att många församlingar känner en oro över att få lägre intäkter om förslagen genomförs?

- Det har vi förstås förståelse för, men i utredningen finns förslag på att kompensera församlingar som drabbas. Jag är också övertygad om att om kyrkan lägger om till ett skogsbruk som blir ett föredöme så kommer det tas emot positivt av medlemmarna. På sikt kan det innebära att kyrkan får tillbaka medlemmar som varit kritiska, när kyrkan visar att man lever upp till det man predikar.

Fakta: Svenska kyrkans skog

  • Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare¨
  • Produktiv skogsareal 406 519 hektar
    Varav:
    Trakthyggesbruk(traditionellt skogsbruk m kalhyggen): 348 711 hektar
    Avsatt areal (Skog som inte avverkas,för naturskydd): 46 001 hektar
    Hyggesfri areal (alternativa avverkningsmetoder som ska vara snällare mot miljön): 11 807 hektar
  • Kyrkans skogar tillhör ­prästlönetillgångarna. Dessa har medeltida ursprung och de skapades för att avlöna präster och förvaltas nu av stiften.

Utdelningsbar vinst från ­skogen (miljoner kronor):
2023: 514
2022: 474
2021: 368

Skogsutredningens föreslår bland annat: 

  • Dagens mål "bästa möjliga avkastning"ersätts med att andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas i förvaltningen.
  • 20 procent av skogen (10 i dag) ska skyddas, 33 procent (3 i dag) ska brukas med alternativa metoder.
  • Samernas intressen ska tillgodoses i större utsträckning.
  • Enligt utredningen kan förändringarna kosta 100 miljoner kronor i mindre i intäkt per år.
     
  • Läs mer här. Källa: Svenska kyrkan, Skogsutredningen