Samtal banar väg för gott samarbete

Samarbete och rollfördelning i idéburna organisationer är en komplicerad sak. Hanna Broberg har skrivit boken Samarbetskontraktet (Idealista förlag), om att bygga samarbete mellan ordförande och chef. Hon tror att Svenska kyrkan har allt att vinna på att arbeta mer för bra dialog och tydliga roller.

– Idéburna organisationer har så många olika beslutsnivåer. Vi är anställda, förtroendevalda och även ideella. Det är många olika logiker, och olika logiker som gäller i olika fall. Ibland gäller olika logiker samtidigt. Det kräver kunskap och erfarenhet för att göra rätt och ibland hitta kloka avvägningar.

Att samarbete ska fungera är inget man kan ta för givet, utan något som man måste arbeta medvetet med.

– Vi måste prata med varandra och skapa dialog. Om man som ny ordförande funderar över vad som har varit bra i tidigare samarbeten man haft och tar med de erfarenheterna när man möter kyrkoherden – som säkert också har erfarenheter av goda samarbeten, då kan man prata om vad som kan bli bra. Fundera över vad som är viktigt och som präglar ett bra samarbete.

Forskare beskriver tillit som en ”förväntansfull inställning till människors framtida handlingar” – man vågar lita på att den andra har goda intentioner. Hanna Broberg beskriver det som att tilliten växer fram genom att man lär känna varandra och förstår vad den andre kan och vill.

– Det är viktigt att samtala om hur uppdraget ser ut, vad man står inför som organisation och hur man kan göra varandra bra i respektive roll. Var konkret och avsätt tid. Planera vad som ska tas upp på mötena och hur beslutsunderlagen ska se ut, säger Hanna Broberg.

I Karlstads stift har man utifrån Hanna Brobergs bok tagit fram en metod specifikt för Svenska kyrkan och organisationen med förtroendevalda. Några församlingar har fått prova på metoden redan, bland annat i Filipstads församling. Där har kyrkoherde Paul Henriksson och kyrkorådets ordförande Leif Holmgren omsatt tankarna i praktiken. En början för ett lyckat samarbete tror de är att över huvud taget inse att man behöver prata om saken.

– En fråga jag tror att många ställer sig när det gäller de här sakerna med att jobba på ett strukturerat och medvetet sätt med samarbetet, är varför man alls ska jobba mer med något som redan fungerar på ett bra sätt, säger Paul Henriksson.

– Men jag tror det är väldigt mycket vunnet med att man faktiskt sätter ord på saker och ting och lyssnar på hur den andre tänker. Där finns mycket att vinna.

Leif Holmgren håller med om att det finns fördelar för alla med att jobba med frågorna.

– Det ju så att ett samarbete alltid kan bli bättre. I och med att vi med den här metoden lär känna oss – jag lär känna dig mycket bättre och du lär känna mig – så kan vi se våra styrkor och svagheter. Sedan kan vi gemensamt bli ännu bättre med vårt samarbete och vår dialog.

Paul Henriksson berättar att det i den metod från Karlstads stift som de jobbat med, ingår många frågor som är intressanta att jobba med både individuellt och senare tillsammans med den eller de man ska samarbeta med. Bland annat handlar det om drivkrafter.

– För mig är det kunskapstörst, Gudstörst och att söka och jobba och utveckla samhörigheter, säger Paul Henriksson.

– Jag är väldigt van vid projektarbete och att jobba i grupp, och jag vill också vara ordentligt påläst. Så en sak jag till exempel inte gillar är när folk inte är pålästa, säger Leif Holmgren.

Genom att prata om förväntningar och drivkrafter banar man väg för dialog. Och dialog är grunden i allt lyckat samarbete, vilket i sin tur är förutsättningen för att församlingens verksamhet ska fungera.

– Det är också otroligt viktigt att visa respekt, och involvera den eller de som man har ett samarbete med, säger Leif Holmgren.

– Sedan är det viktigt att man är trygg i sig själv, för det gör att man kan få ett mycket bättre samarbete med de som man är involverad med.

I den respekten och tryggheten kan också tilliten uppstå, så att båda parter – som Hanna Broberg beskriver det – vågar lita på att den andre vill väl.

– Det är väldigt svårt att tänka sig en fungerande dialog utan tillit, och när man väl har en dialog, så växer också tilliten, säger Paul Henriksson.

– Och genom att jag har en tillit till mig själv, har jag också en trygghet att vara lyssnande och öppen mot den andre.

Hanna Broberg menar att när dialog och tillit finns på plats, går det att ha koll på varandras områden utan att kliva varandra på tårna eller behöva försvara ett revir.

– Att styra och att leda ska vara åtskilt, men det finns en gyllene zon där man som förtroendevald behöver veta en del om hur verksamheten praktiskt fungerar för att kunna diskutera med församlingsmedlemmar, och där man som kyrkoherde och medarbetare är med i den strategiska diskussionen inför beslut som kyrkorådet ska ta.

För Paul Henriksson och Leif Holmgren är det avgörande för församlingens verksamhet att kyrkoherde och kyrkoråd samarbetar bra.

– Ju bättre vårt samarbete fungerar, desto bättre fungerar ju hela verksamheten. I vår kyrka handlar det väldigt, väldigt mycket om samarbete, och för att få samarbetet att fungera, så handlar väldigt mycket om dialog och tillit, säger Paul Henriksson.