Starka känslor vid ursäkt till elever i arbetsstugor

–Det var väldigt starka känslor och högtidlig stämning i kyrkan. Ursäkten rörde många till tårar och det var fint att den lästes upp även på meänkieli, säger Göran Lahti, kommunikatör på Svenska tornedalingars riksförbund Tornionlaaksolaiset (STR-T)

Under hösten har Svenska kyrkan och STR-T bjudit in till fyra temasamlingar under rubriken ”Askel sovinthoon – steg för försoning”. Den sista hölls i helgen, i Karl Gustavs kyrka i Karungi, norr om Haparanda. Drygt 100 personer deltog.

Verktyg för försvenskning

Det som uppmärksammades var de arbetsstugor som, trots att de inrättades för att underlätta barns skolgång, blev verktyg för försvenskning av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Totalt placerades cirka 5 500 barn i arbetsstugor mellan 1903 och 1954. 

– Kyrkan har tar tagit steget att be om ursäkt och det är ett viktigt steg i en försoningsprocess. Alla tidigare elever eller deras anhöriga som har varit på plats eller som har önskat det, har fått ett brev från kyrkan med ursäkten, säger Göran Lahti.

"Inte lika mycket värda"

Gunilla Suikki, vars mor hade svåra minnen från en arbetsstuga i byn Muodoslompolo i norra delen av Pajala kommun, var en av de som deltog. 

Hon berättar för SVT Nyheter om hur hennes mor var ganska förtegen om sin tid i arbetsstugan, men att de mörka minnena kom fram så småningom:

”De var inte lika mycket värda. Det var ren rasism. Det är fruktansvärt när man tänker på vad hon har berättat”

Inbjudna till samlingen var de elever som placerades i arbetsstugorna och deras anhöriga. Ärkebiskop Martin Modéus och biskop Åsa Nyström medverkade.

Ursäkt steg i process

”Det är oerhört viktigt att vi som kyrka 2025 kan se tillbaka på hur kyrkan har agerat och erkänna de kränkningar som våra föregångare bidragit till” sa Åsa Nyström, biskop i Luleå stift.

Ärkebiskopen sa att detta är ett steg i en process för att belysa kyrkans roll i arbetsstugornas verksamhet:

”Nu uttrycker vi vår ursäkt till alla de barn som kyrkan då svek under deras vistelse på arbetsstugan. Vi vill också hedra minnet av de som drabbades, men som inte finns kvar i livet.”

Erkännande från regeringen

Även kulturminister Parisa Liljestrand medverkande under dagen i Karungi. Hon hade med sig ett erkännande från regeringen.

–Det är den vanliga gången, först ett erkännande och sedan kan man be om ursäkt. Men vi hoppas på mer från regeringens och statens sida. Vi för en dialog med kulturdepartementet, säger Göran Lahti. 

Under våren 2026 planeras en gudstjänst i Luleå domkyrka som ytterligare ska belysa frågan.