Teologi

Blick på bibeln del 1: Te och gudsfruktan

Andlig påfyllning. Prästen Richard Thörn inleder kvällen med vesper i Mariakapellet för dem som vill. Därefter blir det te och teologisamtal i Café Navet, kyrkans mötesplats i Jönköpings gamla rådhus. Foto: Marcus Gustafsson

Vad är vishet? Och vad har den med gudsfruktan att göra? I Jönköping samlas församlingsbor varannan vecka för teologiska samtal.

Det är första måndagen med sommartid. På andra sidan Kristine kyrkas blyinfattade fönster dröjer sig ljuset kvar trots att kvällen är nära. En handfull personer har samlats i Mariakapellet för vesper. Klockorna ringer in och prästen Richard Thörn startar tidebönen.

Växelläsning. Enkel sång. Välsignelse. Tillsammans går vi ut i skymningen.

Vid Hovrättstorget ansluter fler deltagare. Några cyklar parkeras och porten till Gamla rådhusets 1700-talsväggar låses upp. Det är dags för ännu en kväll i teologins tecken.

Hur mår det svenskkyrkliga teologiska samtalet på gräsrotsnivå? Och vad menar man ens med frågan?

Ur ett vidare perspektiv kan det sägas vara allt som ryms mellan predikan och själavård. Ett teologiskt samtal skiljer sig både från predikoformatets rollfördelning talare/lyssnare och från själavårdssituationens fokus på det personliga – hur förankrade i teologin de båda sammanhangen än må vara.

I stället är det något annat. En reflektion om tro, självklart, som kan ta avstamp i livserfarenhet. Men i definitionen vill man också gärna väga in hur det aktivt lutar sig mot referenser ur den kristna traditionens intellektuella arv och bearbetning. Samtidigt som det är begripligt för gemene man.

Svenska kyrkans församlingar har en lång rad inarbetade mallar för detta. Bibelstudium, temakvällar, retreat… Skilda upplägg som erbjuder fördjupning för tanken. Teologi för folket, skulle man kunna kalla det.

Eller som det heter i Jönköpings Kristine kyrka: Te&Logos.

Foto: Marcus Gustafsson

I köket på Gamla rådhuset står tevattnet på uppvärmning. En rullvagn dras fram, liksom muggar och assietter. Under en plastkupa väntar några ännu obredda frallor. De är för få för att räcka åt alla. I kylen står en liten smörgåstårta utan Rör ej-lapp. Vad säger husmor om vi norpar den? Richard Thörn ger grönt ljus och den fulldukade vagnen rullas in i hissen och upp till sofforna på plan ett.

I nio terminer har församlingen arrangerat teologiska samtal. Ända fram till årsskiftet läste man Johannesevangeliet. Sedan några månader är det Job som gäller.

Upplägget är enklast tänkbara.

– Vi sätter på en kanna te, läser bibeltexten och samtalar. Det är inte en vanlig bibelstudiegrupp där någon undervisar de andra om vad som egentligen står. Vi går in i samtalet tillsammans i princip lika oförberedda. Sedan kanske jag som präst har lite mer kunskaper. Men det är inte ovanligt att vi googlar fram svar på frågor som dyker upp, säger Richard Thörn.

Fakta: Tips till dig som vill starta teologiska samtal i församlingen

VAR REGELBUNDEN

Hatta inte runt med tider och datum utan hitta en struktur som är statisk.

VAR FÖRBEREDD

Även om samtalsformen är central kan det ibland gå trögt. Då är det bra om du som präst har tänkt ut några trådar att dra i ämnesmässigt.

VAR ÖPPEN

Låt samtalet föras fritt. Ofta är det stickspåren som leder till de intressanta tankarna.

Han är församlingens komminister och den som en gång tog initiativet.

De utspridda fåtöljerna förs ihop till en ring och Richard Thörn slår upp Jobs bok. Andra gör samma sak; runt bordet syns flera medhavda vältummade biblar. Så läser han kapitel 28, en text som i både ton och tema avviker från Jobsboken i övrigt.

Ämnet är vishet men samtalet glider omedelbart vidare till ett annat begrepp, nämligen gudsfruktan.

– Herrens fruktan är vishetens begynnelse, står det någonstans, säger en deltagare.

Foto: Marcus Gustafsson

Gudsfruktan är ett svårt ord. Vi tänker högt tillsammans. Det kan inte vara meningen att männi-skan ska vara rädd för Gud. Kanske står det för respekt och aktning.

– Ett slags medvetenhet om att Gud är större, föreslår någon.

En annan har hört att det finns en etymologisk förklaring, att ordet kommer från ”frukt” och ”skörd”. Någon refererar till ett samtal tidigare under terminen då man pratade om Gud som det allseende ögat. En metafor som kan kännas trygg eller skrämmande, beroende på vem man är och vilken gudsbild man har. Kanske är det på liknande sätt med gudsfruktan.

Richard Thörn har med sig en stapel böcker. En av dem är ”Poeterna”, guiden till GT:s poetiska böcker; Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren… Han berättar om vishetens plats i texterna.

– Visheten är inte med i skapelseberättelsen, den skapas inte. Kapitlet i Jobs bok beskriver hur Gud upptäcker visheten när han skapar världen, konstaterar han.

Det måste finnas levande bibelsamtal utanför gudstjänsten. Vi behöver det. 
Richard Thörn, präst

Vi funderar över hur vi applicerar vishet i våra liv. Någon runt bordet föreslår att man varje dag frågar sig själv vad man gjort som svarar upp mot den vishet man har. Visheten i Gud måste få konsekvenser i handling, annars är den inget värd. Samtidigt får man inte göra den till ett program, då blir det lagiskhet. Visheten får vi av nåd, inte prestation.

Luther nämns flera gånger. Liksom Dietrich Bonhoeffer. Och ja, Lasse Åberg. En deltagare som skrivit masteruppsats om mission och bistånd och som har en bakgrund i pingströrelsen, gör en reflektion om relationen mellan ord och handling i frikyrkans respektive Svenska kyrkans olika traditioner.

De som samlats är en återkommande skara även om alla inte deltar varje gång. Merparten är aktiva församlingsbor. Någon föranmälan behövs inte, meningen är att man bara ska kunna dimpa ner.

Foto: Marcus Gustafsson

Det gör inget om samtalet har lite högre abstraktionsnivå, samtidigt som det är viktigt att den som tycker att det är för svårt vågar säga ifrån, förklarar Richard Thörn.

– Det måste finnas levande bibelsamtal utanför gudstjänsten. Vi behöver det. Det är platsen där vi får fördjupa oss och kan leva tillsammans i församlingen. Det blir så lätt att bara prästen pratar annars. Under de teologiska samtalen brottas vi gemensamt.

Inför kvällen har Richard Thörn förberett sig, identifierat trådar han kan dra i om samtalet skulle gå lite trögt. Han har lärt sig att inte bli rädd om någon skulle ge sig iväg på ett stickspår; ofta är de väldigt givande.

– Vi hamnar gärna i den kristna praktiken, i bönen och livet som kristen. I gruppen finns gedigna kunskaper, här finns de som har koll på Aulén, Wingren och andra stora 1900-talsteologer.

Maria Fransson är en av kvällens deltagare. Hon har varit med många gånger.

– Det jag tycker om med de här teologiska samtalen är att de inte bara skummar på ytan. De är spännande och man får tänka fritt. Det blir också ett annat samtal när man inte är så många, utan en mindre krets som här.

Foto: Marcus Gustafsson

Med tiden har Te&Logos-gänget blivit välbekanta med varandra och växt till en andlig gemenskap, säger Richard Thörn. På eget bevåg drar gruppen nu igång en retreatdag i huset.

– De teologiska samtalen skapar engagemang och bär frukt i form av gräsrotsförslag. Vi säger ”Absolut, kör hårt!” och bistår med lokal och kaffe.

Samtalen har även burit frukt i Rickard Thörn själv, genom att fungera som fortbildning och fördjupning. De blir också ett sätt att bedriva omvärldsanalys. Genom teologiträffarna får han som präst koll på hur vanligt folk tänker.

De betyder också något på ett mänskligt plan.

– Vi har blivit lite som en familj. Även om vi inte är superpersonliga har vi en gemenskap som betyder något.

Kristina Lindh

Läs vidare