Är kyrkovalet bara till för de kristna?

Vi lever i en orolig tid då många värden vänds upp och ner. Då är det viktigt att veta vilka värden som gett och ger stabilitet åt samhället. Svenska kyrkan leds av ett kyrkomöte som väljs av medlemmarna i kyrkan. Men är inte kyrkan en angelägenhet för hela svenska folket?

Sveriges och västerlandets mest grundläggande värderingar har sina rötter i följande kulturer. Grekerna lade grunden till demokrati och synen på vetenskap. Romarna förmedlade basen för vårt juridiska system. Kristendomen har gett västerlandet vår etiska grund. Vad gäller demokrati är det politikerna som skall ansvara att den följs. Vi accepterar inte om någon till exempel vill införa diktatur. Forskarna bidrar till samhällsbygget med resultat som är framtagna utifrån vetenskaplig metodik. Skolan skall vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Våra domare, advokater och poliser skall tillse att ordningen upprätthålls och att lagen följs.

Men vilken roll har kyrkan? Är det bara att leda de gudfruktiga eller finns det även en uppgift att för samhällets bästa, oavsett om man är troende eller ej, bevaka att grundläggande kristna värderingar fortsatt utgör samhällets etiska grund? 

Kyrkans innersta kärna är kärlek, och rymmer bland annat följande: 

• Vår människosyn (Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus).
  Förlåtelsen (Fader vår).
• Omvårdnad (du skall älska din nästa som dig själv).
• Sanning (vägen, sanningen och livet).
• Rättvisa (rättvist, stå upp för de svaga och arbeta för fred och rättvisa).
• Tjänande (att inte sätt sig själv i centrum).
   

Dessa ursprungligt kristna värderingar är grundläggande begrepp i vårt svenska samhälle och idag frikopplade från den religiösa delen av kristendomen. De genomsyrar både politiken och juridiken och utgör Sverige och västerlandets etiska grund, oavsett om man är troende eller inte.

Problemet idag är att samhället ger fullt mandat till våra politiker, forskare och domare, men kyrka och dess präster verkar bara vara till för de troende. Här har barnet åkt ut med badvattnet, då det kan uppfattas som om kyrkans värdegrund är ett särintresse och bara är till för de kristna.

De flesta är inte politiker, domare, poliser eller forskare men vi tillerkänner dom alla en avgörande och viktig roll för att Sverige skall fungera. Samma status bör även kyrkan ha, dvs att parallellt med att vara själasörjare, även ha rollen att tillse och utveckla vår etiska grund. Här finns naturligtvis en stark kristen koppling, och den skall finnas, men respekten för samhällets grundläggande etik beror inte på om man är troende eller ej.

Vår svenska demokrati kräver kloka och erfarna politiker för att leva vidare. På samma vis krävs en levande kyrka för att vidmakthålla samhällets etiska värderingar. Samhället står i ständig omvandling och värderingar kan pendla mellan ytterligheter. Med starka och historiskt förankrade institutioner, som utgår från starka förebilder, är det lättare att navigera ett samhälle. Kyrkan måste därför återta den dubbla rollen att både vara själasörjare för de troende och garant för samhällets etiska grund.

Frågan är varken ny eller trivial, men det måste det finnas en vilja för att komma vidare.

Magnus Gröntoft