Återstår ett antal frågetecken att räta ut

Eva Cronsioe, komminister
Foto: Marcus Gustafsson

SLUTREPLIK. Det är mycket glädjande att stiftsstyrelsen nu arbetar för ett lyckat skifte av biskop i Stockholms stift. Men ett antal frågetecken återstår att räta ut, anser debattör Eva Cronsioe.

”Nu vänder vi blad”, sa kungen. Och Stockholms stiftsstyrelses förste vice ordförande Olle Burell (S) vill att vi lägger ”olika slags konspirationsteorier” åt sidan för att ”koncentrera oss på den gemensamma uppgiften att stärka Svenska kyrkan som en öppen, demokratisk och relevant folkkyrka i Stockholms stift”.

Detta är naturligtvis en både utmärkt och självklar ambition. Problemet är bara att det inte är några ”konspirationsteorier”, utan en kombination av lika obehagliga som lätt konstaterbara fakta som fått både mig och många andra att reagera på stiftsstyrelsens agerande i samband med biskopsvalet i Stockholm.

Exempelvis utlovade Jan-Olof Sundström, ledamot för Borgerligt alternativ, att Andreas Holmberg kunde förvänta sig en rejäl ”uppförsbacke” i stiftsstyrelsen för den händelse han skulle bli vald. Detta på nyhetsplats i Kyrkans Tidning på själva valdagen, i samband med rapporteringen om att nomineringsgruppen i fråga uppmanat sina elektorer att inte rösta på Holmberg. Är detta ett uttalande som fler ledamöter står bakom, eftersom Sundström här uppenbart talar för hela stiftsstyrelsen?

Man behöver heller inte vara det minsta konspirationsteoretiskt lagd för att fundera över hur det skulle kunna vara ”en slump” att stiftsstyrelsen i sitt remissvar om rutiner kring biskopsval, väljer att besvara frågor som kyrkostyrelsen över huvud taget inte har ställt.

Det vore intressant om Olle Burell ville redogöra för bakgrunden till att stiftsstyrelsen på detta sätt önskade lyfta frågorna om stiftsanställdas valbarhet i biskopsval, samt stiftsanställdas rösträtt i biskopsval. Detta var alltså frågor som bara ”råkade” komma upp just nu, utan särskild anledning? Men som ändå befanns så relevanta att de tillfogades i ett oombett medskick ”utan eget ställningstagande”? Det måste väl ändå ha funnits en önskan om ett ställningstagande från kyrkostyrelsens sida i frågan, när man nu besvärade sig med att formulera detta extra medskick?

Det är mycket glädjande att stiftsstyrelsen nu arbetar för ett lyckat skifte av biskop i Stockholms stift. Men ett antal frågetecken återstår att räta ut. Exempelvis kastar ju medskicket till kyrkostyrelsen också ett lätt besynnerligt ljus över Eva Brunnes tid som biskop. Som stiftsprost var hon ju i högsta grad stiftsanställd när hon kandiderade och valdes till biskop – och för allt jag känner till en uppskattad arbetskamrat på stiftskansliet. Eftersom arbetet i stiftsstyrelsen under Eva Brunnes ledning enligt Olle Burell präglats av god stämning och gott samarbetsklimat, blir det aktuella medskicket till kyrkostyrelsen än mer gåtfullt.

För att det där lyckade biskopsskiftet ska komma till stånd behöver nog stiftsstyrelsen städa upp lite bland sina mindre lyckade uttalanden och ”medskick”. Detta för både sin egen, vår nye biskops och vårt stifts skull. Och inte minst för att ”stärka Svenska kyrkan som en öppen, demokratisk och relevant folkkyrka i Stockholms stift”.

Eva Cronsioe
komminister i Vallentuna församling

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Senaste artiklar