I helgen som gick hade Sverige storfrämmande. Kinas president Hu Jintao var på besök. Det var stort. Kanske större än vad som riktigt framgick i medierna. Vår spetsteknik och vår exportindustri gör oss intressanta. Dessutom finns de historiska banden. Segelfartyget ”Götheborgs” succéartade besök i Kina är ett talande bevis för detta.
Hu Jintao besökte Volvo, träffade statsminister Fredrik Reinfeldt, åt frukost med Wallenbergarna och hade stor middag på Grand Hôtel i Stockholm med näringslivets elit.
Alltsammans ganska självklara saker. För båda länderna säkerligen en god investering för framtiden, men alldeles särskilt för Sverige.
Sedan var det de där besvärande frågorna om mänskliga rättigheter i Kina. Det faktum att landet toppar statistiken över antalet avrättade.
Frågor som knappast dominerade näringslivets möten. Hade mänskliga rättigheter stått högst på dagordningen hade inte Hu Jintao lagt in Sverigebesöket på sin resrutt. Nio miljoner svenskar sätter inte dagordningen för en miljard kineser.
Kina låter sig inte påverkas av någon. Inte i första taget.
Ändå går det att göra sig hörd. På sikt.
Kina är lik mån som andra länder om att visa upp en lyckad sida. Hela satsningen på de olympiska spelen nästa år handlar om detta. Även Kinas växande industri är
beroende av konsumenternas välvilja.
Därför har konsumenterna makt att kunna påverka. Det tillkommer inte bara politiska ledare.
Det är vi som köper alla de saker som produceras i Kina. Eller väljer att avstå.
Just därför kan ett ökat utbyte av varor och tjänster bana väg också för frågorna om mänskliga rättigheter.

Dag Tuvelius