Beslutet som följdes av flera i stort sett likalydande beslut var väl grundat och argumenten tydliga.
Det som händer efter att nämndens beslut offentliggjorts är anmärkningsvärt och ter sig en smula förvirrande: Ledande personer inom församlingarna som bedriver några av de kyrkliga begravningsbyråerna förklarar att man har för avsikt att fortsätta sin verksamhet och kommenterar dessutom i medierna nämndens beslut med ett leende och säger att ”nämndledamöterna är ju väldigt gamla” och ”det var ett dåligt beslut”...
 I andra sammanhang kallas detta anarki och jag vill ogärna tro att det är praxis i den kyrkliga organisationen att man tillåts nonchalera demokratiska beslut från högsta ort och därmed behandla församlingsbor, förtroendevalda och tjänstemän på ett så skamligt sätt.

Tystnaden som råder gör mig orolig. Jag vill att ärkebiskop Anders Wejryd talar om vilken syn som råder inom kyrkan och hur man från ärkestiftet kommer att agera i frågan om församlingar som inte respekterar Svenska kyrkans högsta domstol. Detta även av respekt för alla förtroendevalda på olika nivåer och inte minst de personer som valts att sitta i Svenska kyrkans överklagandenämnd.


Bengt Gustavsson
ordförande i Östsvenska distriktet av
Sveriges begravningsbyråers förbund