1.Han mötte Peter på ett nattcafé som svor och sa förlåt.
Det passar inte inför präster eller kyrkans prakt och ståt.
Då bad han Peter tänka till; Gör du så för att du vill?
För du förstår, du får va’ ärlig här, och börja där du står.

Refr: Du får ha kepsen på i
kyrkan, du får komma som du är.
Även om du sjunger fel,
och även om du svär.
Du får ha kepsen på i kyrkan,
du får vara till besvär.
För till Jesus får du komma
som du är.  

2. Han mötte Hanna vid ett
nattvardsbord,
med kepsen lätt på sned.
Men hennes granne slog av
kepsen, inte fick hon ha den med.
Han räckte Hanna hennes keps, för han märkte hur det tog,
Och Hanna satte den på huvudet, och såg uppåt när hon log.

Refr: Du får ha kepsen på i
kyrkan, du får komma som du är.
Även om du sjunger fel,
och även om du svär.
Du får ha kepsen på i kyrkan,
du får vara till besvär.
För till Jesus får du komma
som du är.

Stick: Men han lämnar dig inte där du är, han har planer för ditt liv.
Så när du öppnar dig för honom, Räkna med förändringar,
när hans kärlek gör dig fri.

3. Och vid ett kaffebord satt Lage, som lärt sig ge respekt.
Att man tar kepsen av i kyrkan,
är så självklart och så rätt.
Men Lage kunde också se:
under kepsen är man trygg.
Det blir så lätt att dölja vem
man är, och han ville ropa ut;

Refr: Du får ta kepsen av i
kyrkan, du får visa vem du är.
Även om ditt hår är trist,
och ställer till besvär.
Du får ta kepsen av i kyrkan,
du kan vara trygg just här.
För till Jesus får du komma
som du är.