Hoppas det kan finnas två vägar in i kyrkan

Varför måste man vara döpt för att vara medlem i Svenska kyrkan? Borde man inte kunna bli medlem också på annat sätt?

Frågan ställs igen. Jag ställde den redan inför 1996, när dopet blev enda medlemsgrundande. Svaret på frågan beror på hur man ser på Svenska kyrkan. Är hon endast en trosgemenskap är svaret nej. Det är den officiella synen på Svenska kyrkan enligt sin kyrkoordning från 1999.

Men är Svenska kyrkan i praktiken bara en trosgemenskap?

Efter över 60 års erfarenhet av kyrkan svarar jag nej. Kyrkan är också en social och kulturell, en socio-kulturell gemenskap. En överväldigande del av kyrkans medlemmar tror inte på kyrkans trosbekännelser, men de är ändå kvar i kyrkan och betalar kyrkoavgiften. De är kvar för att de anser att det är fin tradition och/eller för att hon hävdar kärleksbudskapet och det lika människovärdet. Hon ordnar en god verksamhet för alla åldrar.

Hon förvaltar ett enastående kulturarv och har en mycket omfattande kulturverksamhet över hela landet. Mer än 3000 K-märkta kyrkor med fascinerande arkitektur, konst och musik från tusen år. 90 000 körsångare sjunger i över 5 000 körer. Svenska kyrkan är den största kulturinstitutionen i civilsamhället. Vissa vill bli medlemmar utan att bli döpta, de vill bli kulturkristna och stödja kyrkan.

1800-talets lågkyrkliga väckelserörelse kallade dem för namnkristna med ett uttalat förakt. Ett förakt som jag också återsett i 1900-talet högkyrkliga väckelserörelse. Jag anser att kyrkan ska betrakta dem som goda vänner. De som vill bli medlemmar som traditions- eller kulturkristna ska välkomnas.

Men urholkar inte traditionalister och kulturkristna i längden kyrkans tro?

Nej, det är inte min erfarenhet. Svenska kyrkan har en teologi och en struktur som motverkar en sekularisering av kyrkan. Det är å ena sidan åtskillnaden mellan bekännelse- eller sakramentskyrka och bekännarkyrka. Svenska kyrkan konstitueras av sin tro, bekännelse och lära med sina sakrament inte av medlemmarnas bekända tro. Å andra sidan har kyrkan en struktur som garanterar bekännelsen och sakramentsförvaltningen i den episkopala ordningen med biskop och domkapitel. De tillser att ämbetsbärarna följer bekännelsen med sin kyrkoordning, som de lovat i sin vigning. Det episkopala systemet bevarar kyrkans trosidentitet.

Det gäller inte bara Svenska kyrkan med sin evangeliska ordning utan även ortodoxa, katolska och anglikanska trosgemenskaper. De kännetecknas också av blandningen mellan troskristna och kulturkristna. Det gäller även andra religioner såsom judendomen, som omfattar både troende judar och kulturjudar. Situationen är internationell. Låt oss se kulturkristna som resurser och öppna kyrkan för dem, som vill bli medlemmar genom att hitta en ny form av medlemskap.

Hoppas kyrkomötet tar upp ärendet och anhåller om en utredning.

Johan Unger, domprost emeritus