Hoppas på en konstruktiv dialog om kyrkan i Paris

Anna Lundblad  Ordförande i kyrkostyrelsens råd för Svenska kyrkan i utlandet

Min förhoppning är att en konstruktiv och förtroendefull dialog mellan församlingen och kansliets ansvariga tjänstemän ska leda till ett för verksamheten bra beslut.

Med anledning av Elna Wahlgren Lundqvists replik i KT nummer 39 2021 vill jag först åter framhålla att Rådet för Svenska kyrkan i utlandet inte har befogenhet att besluta om fastigheter som ägs av Trossamfundet Svenska kyrkan utan att den frågan lyder direkt under kyrkostyrelsen.  

Eftersom Elna Wahlgren Lundqvist tidigare var anställd vid avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet är det minst sagt förvånande och olyckligt att hon inte tagit reda på och inte vet hur ansvarsfördelningen mellan kyrkostyrelsen och Rådet faktiskt ser ut. Ytterligare klargöranden behöver därför göras.

Rådet har till uppgift att utarbeta och lämna förslag om vilka utlandsförsamlingar som tillhör Svenska kyrkan och vilka ­övriga utlandsverksamheter som ska finnas. Därför genomlyses och utreds all verksamhet inom Svenska kyrkan i utlandet med målet att verksamheten ska bedrivas hållbart och långsiktigt, utifrån de ekonomiska och organisatoriska möjligheter verksamheten tilldelas av kyrkomötet.

Verksamhetsutredningarna har naturligtvis inget med misstroende att göra utan syftar till att skapa väl underbyggda underlag inför kyrkostyrelsens kommande beslut om hur och var verksamheten ska bedrivas och organiseras.

En utredning om verksam­heten i Paris pågår därför men är inte slutförd. Som tidigare påpekats fattar inte Rådet för Svenska kyrkan i utlandet beslut om vilka fastigheter verksamhet ska bedrivas i. Rådet har inte ­heller fattat beslut om eller ansvarat för den juridiska utredningen som nu avslutats. 

Överlåtelsen från när Svenska kyrkan skiljdes från ­staten gällde alla fastigheter som Svenska kyrkan och staten hade haft delat ägandeskap av. De fastigheter som Svenska ­kyrkan ­respektive staten tog över var ­resultatet av ett ömsesidigt ­samarbete där förfarandet med ­lagfarten dock inte är kopplat till en köpeskilling.

Eftersom lokalerna i Paris innehåller församlingslokaler, en skola och kyrkan som utgör en mindre del av ytan, har begreppet fastighet använts. Framför allt låg ett akut behov av underhåll bakom beslutet av de 40 miljoner kronor som beviljades i kyrkomötet 2010. Underhållsbehoven och kostnaderna för underhållet är mycket höga i Paris och är i dagsläget i paritet med det belopp som fastigheten är värderad till (närmare 60 miljoner ­kronor). 

Inga beslut är fattade. Just nu bereds ärendet genom den dialog med församlingen som pågår kring fastigheten med målet att verksamheten i Paris ska vara hållbar och bedrivas långsiktigt utifrån de ekonomiska och organisatoriska möjligheter som finns.

Min förhoppning är att en konstruktiv och förtroendefull dialog mellan församlingen och kansliets ansvariga tjänstemän ska leda till ett för verksamheten bra beslut. Att fastigheten i Paris är betydelsefull och har haft en stor betydelse för såväl det kyrkliga som kulturella livet under en lång tid råder det ingen tvekan om. Det är jag säker på att alla är överens om.

Anna Lundblad 
Ordförande i kyrkostyrelsens råd för Svenska kyrkan i utlandet
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.