Vi anser däremot att dessa enheter måste vara bärkraftiga, såväl teologiskt som ekonomiskt. Man måste ha råd att ha sådan bredd i sina arbetslag, att man med fullgod kompetens kan fullgöra församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Men där måste också finnas sådan kompetens, att man kan ta sitt ansvar fullt ut som arbetsgivare.
Det fordrar i sin tur att man har anställda med kunskaper om arbetsrätt, pensionsfrågor, it-frågor, ekonomihantering med mera.
Stiftsstyrelsen ansvarar för att kyrkan har en ändamålsenlig indelning av församlingar och pastorat. Medlemmarnas avgifter ska tas till vara så, att verksamheten drivs effektivt. Bärkraftiga enheter är dess-
utom en förutsättning för att
vi ska kunna vårda det kultur­arv som våra kyrkor innebär och undvika att nödgas, som Sjöström befarar, ”lägga ned och ibland riva kyrkor”.

Sjöström hävdar att det är fel väg att gå när man upplöser gamla enheter som funnits sedan Sverige kristnades. Man kan beklaga att landsbygdens avfolkning och den allmänna sekulariseringen fått de ovan angivna konsekvenserna, men just därför är det viktigt att skapa förutsättningar för goda förhållanden i församlingarna med kompetenta arbetsgivare och arbetslag och en god arbetsmiljö för kyrkans anställda. Då måste de organisatoriska enheterna anpassas till dagens och den överblickbara framtidens situation.


Lena Simonsson Torstensson    
Kanslichef

Anders Ploman
Stiftsjurist