Problematiken är tudelad, den ena delen hör ihop med hela handläggningsprocessen med den kyrkoantikvariska ersättningen. Från ansökan till åtgärd tar det i bästa fall ca 1,5–2 år. Den andra delen är förknippad med regelverket för den kyrkoantikvariska ersättningen, som hör ihop med att ersättningen ska ges till åtgärder som utgör en antikvarisk merkostnad och som också gör stor kulturmiljönytta, det vill säga är till gagn för kyrkobyggnaden och dess inventarier.

Det är riktigt att en församling först måste göra klimatmätning i kyrkan under ett år. Visar denna att befintligt värmesystem inte uppfyller klimatkravet låter församlingen utföra en beräkning av kyrkorummets värmebehov med beaktande av särskilda parametrar för att kunna beräkna kyrkorummets behov och värmesystemets kapacitet.
Värmesystemet ”skräddarsys” för respektive kyrka, så att luftfuktigheten hålls på en jämn nivå, cirka 50–60 procent, så att inte för hög eller för låg luftfuktighet skadar kyrkorummet i form av till exempel mögel, röta eller uttorkning.
Detta kan tyckas som en omständlig process, men Svenska kyrkan har till uppgift att skydda och bevara det kyrkliga kulturarvet. Stora skador sker genom oförstånd och missbedömning av hur både gamla och nya värmesystem fungerar, framför allt värmesystem, som enbart energi­-
försörjs av jord- eller bergvärme.

Med berg- och jordvärme tar det lång tid att värma upp ett kyrkorum från låg till komforttemperatur under den kalla årstiden. Långa uppvärmningsintervaller skadar kyrkornas träinredning, inventarier och kyrkans trä­väggar, som i Elleholm.
Församlingar, som får kyrkoantikvarisk ersättning och/eller kyrkobyggnadsbidrag, ska även efter installation av nytt värmesystem göra kontrollmätningar under ett år, så att hanteringen av det nya systemet kan följas upp.

Det är av största vikt att både de statliga och inomkyrkliga pengarna används på ett sätt, så att kyrkliga kulturvärden inte går förlorade eller utsätts för onödiga klimatpåfrestningar, såsom fukt och torka. Dessutom medför felaktig uppvärmning ökade konserveringskostnader i framtiden.
Med dagens kunskap om betydelsen av ett värmesystems kapacitet och styrning för hållbart inomhusklimat i kyrkorna är det utan föregående och efterföljande kontrollmätningar enligt ovan mycket osäkert om ett nytt värmesystem kommer att ge det klimat i kyrkan som krävs.
Kostnadskrävande och antikvariskt motiverade klimatåtgärder berättigar till kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkobyggnadsbidrag. Kravet är att ovan nämnda kontrollmätningar utförs, så att rätt klimat skapas för att bevara kyrkornas kulturvärden.

Aina Mandahl
stiftsantikvarie
Lund