Kyrkokansliets kommunikationschef Gunnar Sjöberg och analyschefen Jonas Bromander skriver i Kyrkans tidning nummer 17/15 att det är dags för nya former av medlemskap.
Det låter bra men samtidigt höjer jag på ögonbrynen när de skriver:
”Vi menar att det är dags att sluta prata om ’medlemsvård’ och ’medlemskommunikation’. Det är begrepp från en tid då de allra flesta i landet ändå var medlemmar. Vi måste flytta fokus från medlem till medmänniska och erbjuda fler sätt att uttrycka lojalitet, uppskattning och stöd till Svenska kyrkan.”
En googling på orden ”medlemsvård” och medlemskommunikation” ger dock vid handen att det nästan uteslutande är kyrkokansliet som använder dessa uttryck i interna dokument, egen organisation och projekt från nationell nivå.
När jag däremot tittar igenom slumpvist valda församlingsinstruktioner från varje stift finns inget som tyder på att församlingar över huvud tänker i dessa banor, än mindre använder begreppen. Den församlingssyn som Sjöberg och Bromander antyder verkar inte existera om nu inte två församlingars införande av medlemskort ska beskrivas som ett paradigmskifte.
Per Westberg
Malmö
LÄGG TILL NY KOMMENTAR