Nödvändigt men inte enkelt

SIGNERAT För ett par år sedan fick den nicaraguanska advokaten och människorättskämpen Vilma Núñez de Escorcia Stieg Larsson-priset för sina insatser. Jag lyssnade till henne när hon besökte Stockholm. Min kropp riste till när hon beskrev Nicaraguas abortlagstiftning. Abort är förbjudet.

Till och med så förbjudet att läkare avvisar kvinnor som uppsöker dem under komplicerade graviditeter. Om fostret skulle dö under behandlingen blir läkaren åtalad. Bara tanken på att inte få hjälp när man drabbats av havandeskapsförgiftning är outhärdlig.

I Sverige har det nyligen bildats ett parti – Kristna Värdepartiet. Profilfrågan är kriminalisering av abort. I Europa och världen är detta inget nytt. Och i kristenheten är det ingen avvikande uppfattning.
Dessvärre kommer det nu sannolikt att bli ännu svårare att diskutera abort i Sverige. Du är antingen för eller mot. Andas du om att här finns nog ändå en del knepiga etiska frågor och också portioner av mänskligt lidande, blir du instoppad i nej-lägret och anklagad för att öppna dörren för mörka krafter. Men jag tar risken att lyfta upp frågan. För mellan dessa ytterligheter finns människor. Deras situation behöver tas på allvar.

Jag tillhör dem som inte kan se filmer om hur abort går till. Nu kan man kalla filmerna skrämselpropaganda, men faktum är att något hamnar i rondskålen. Och jag vet genom andras berättelser lite om hur det kan kännas. Den unga kvinnan som åkte hem med en livskris efter att ha upplevt att det där blodiga var något mer än en klump celler. Hon fick medicinera länge sedan. Kvinnan som pressats av sin man och som fattar ett beslut som är långt ifrån ”kvinnans eget beslut”. En annan som varje år runt tiden för den nionde månaden då det kanske kunde fötts ett barn känner sorg, även om hon vet att beslutet var rätt för henne där och då. Någon som tänker på sig själv som trebarnsmor, fast hon fött två barn. Kvinnan som av och till mår dåligt av det som var nödvändigt, men kanske ändå inte kändes riktigt.

Kyrkans ansvar och röst borde vara den själavårdande. För de människor som finns mellan ytterligheterna, de ytterligheter som högröstat ropar mord eller hur enkelt och rätt det är med abort. Ingen av polerna tar de etiska frågorna och de mänskliga vidare.

Etiskt sett är abort svårt och inte glasklart. I abortfrågan finns flera etiska dimensioner. Inte minst idag när tekniken har gjort att vi kan rädda foster väldigt tidigt i en graviditet. Biskop Esbjörn Hagberg belyste de komplicerade frågorna på sin blogg för några år sedan. Mer av det behövs från och i kyrkan: det själavårdsmässiga och att visa på olika etiska förhållningssätts konsekvenser. Mer det kanske än att finnas där för att driva en linje. Så du är för fri abort men tveksam till aktiv dödshjälp, sa en filosof till mig en gång och undrade hur jag fick ihop det. Det var en komplicerad jämförelse, tänkte jag, och insåg att här får man fundera mer.

Jag är för rätten till abort, men inte för att det är enkelt utan för att det är nödvändigt.

 

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.