Samma bibelläsning som apartheidkyrkorna

Caroline Kyhlbäck Komminister Västerås domkyrkoförsamling
På domens dag verkar det inte vara förmågan att citera lösryckta bibelord som hjälper oss, utan istället är det vår etiska praxis som står i centrum. Foto: Mikael M Johansson

Debattörerna gör gemensam sak med den reformerta kyrkan i Sydafrika som under apartheid­regimen 

REPLIK

I en replik i KT 48/2021 försöker Axel W Karlsson och Gustav Kasselstrand från Alternativ för Sverige försvara sina idéer om en etnisk rättvisa som bibliskt förankrade genom att hänvisa till ett bibelord från Apostla­gärningarna.

I sitt tal på Aeropagen säger Paulus ”Av en enda människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de ska bo.”(Apostlagärningarna 17:26)

Genom att referera till detta bibelord gör Karlsson och Kasselstrand gemensam sak med den reformerta kyrkan i Sydafrika som under apartheid­regimen använde Apostlagärningarna 17:26 i tid och otid för att teologiskt rättfärdiga ett rasistiskt system där människor systematiskt separerades från varandra.

Men är det över ­huvudtaget en rimlig läsning som herrarna i AFS och apartheidkyrkan gör av Paulus? Jag rekommenderar en läsning av Paulus tal på Areopagen i sin helhet för att förstå kontexten för bibel­ordet Apostlagärningarna 17:26. I sitt tal vänder sig Paulus till athenarna med evangeliet, men i stället för att betona att athenarna har en felaktig gudsuppfattning, målar Paulus upp en bild av en mångfaldig värld där alla människor, oavsett etnisk hemvist, har ­förmågan att söka och finna Gud.

På ett retoriskt föredömligt sätt möter Paulus sina åhörare i deras egen kontext, för att genom bilder som de kan förstå berätta att den Gud som de tidigare har uppfattad som okänd och fördold, nu blivit uppenbarad
i Jesus Kristus.

För den som vill fördjupa sig i Paulus världsbild är Paulus epistlar rika på utläggningar där Paulus gång på gång betonar att den nya gemenskapen i Kristus överbryggar tidigare etniska motsättningar. Som exempelvis i Galaterbrevet 3:28 ”Nu är ingen längre jude ­eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”

Och vad säger Jesus själv, han som spädbarn fick leva som flykting i ett främmande land? För ett par veckor sedan var det Domsöndag och i våra kyrkor lästes då evangelietexten från Matteusevangeliets 25:e kapitel där Jesus berättar om det slutgiltiga kriteriet för om vi hör till honom eller inte. På domens dag verkar det inte vara förmågan att citera lösryckta bibelord som hjälper oss, utan i stället är det vår etiska praxis som står i centrum. ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig.” (Matteus 25:35) Det kan noteras att det ord som i  ­Bibel 2000 översätts som hemlös, på grundspråket grekiska är ­xenon, främling.

Jag utgår från att Axel W Karlsson och Gustav Kasselstrand, om de kallar sig för kristna, söker Jesus Kristus. Ett bra ställe att leta är, enligt Jesu eget ord, bland främlingarna och de utsatta. ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa mina minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.” (Matteus 25:40)

Caroline Kyhlbäck
Komminister
Västerås domkyrkoförsamling
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.