Utbildningsansvariga i Svenska kyrkan bör skapa utbildningar för såväl anställda som förtroendevalda i medlemsvård/medlemsservice. Vi behöver detta i en tid då våra medlemmar lämnar oss alltför ofta – kanske i onödan.
Artikeln i Kyrkans Tidning nr 46 om Svenska kyrkans utbildningsinstitut väckte minnen till liv hos mig. Minnen av en artikel några år tillbaka - också i Kyrkans Tidning - skriven av biskop emerita Caroline Krook.
Jag hade precis gått i pension efter nästan 40 år som resande säljare, och kopplade artikeln till mitt jobb med kundvård/kundservice. Caroline Krook lyfte frågan om hur vi tänker om medlemsvård i Svenska kyrkan, och hon tog fram exempel på händelser där vi varit stelbenta och förlorat medlemmar i onödan.
Som säljare fick jag ganska ofta, kanske vart annat, vart tredje år, utbildning i kundvård/kundservice. Min arbetsgivare lade ner stora pengar på oss säljare så att vi skulle förstå värdet av, och få kunskaper i, detta ämne. Man har lärt i näringslivet att det är mycket lättare att behålla en kund än att ta tillbaka en förlorad.
Ja, jag vet, våra medlemmar är inte kunder. Men det är samma människor som var mina kunder som är våra medlemmar. Kundvård/kundservice och medlemsvård/medlemsservice kan likställas.
Jag vill be utbildningsansvariga i Svenska kyrkan om att skapa utbildningar för såväl anställda som förtroendevalda i medlemsvård/medlemsservice. Vi behöver detta i en tid då våra medlemmar lämnar oss alltför ofta – kanske i onödan.
Rune Johansson
medlem i Öppen kyrka - en kyrka för alla
LÄGG TILL NY KOMMENTAR