Såväl Kvist som Hökpers verkar ha missat att vi faktiskt är överens i sak, jag menar också att äktenskapsbeslutet i stort är ett bra beslut. Skillnaden är att jag inte tycker att det förändrar vår kyrka på djupet för om man ska vara ärlig så har vigseln blivit en service som vi erbjuder och tyvärr inte så mycket mer.

Gunnar Kvist skriver att en gudstjänst aldrig kan vara en skitfråga och på så sätt håller jag med honom. Men vigslarna som gudstjänster är en annan sak. Ett av problemen är att äktenskapsteologin aldrig har varit särskilt utvecklad i vår kyrka och vigseln har länge haft en ganska svag ställning som just gudstjänst. Kanske skulle vi ha börjat där? Hur många präster sliter inte med att få vigseln till en gudstjänst? Vid vigslar är det tyvärr ofta så att prästen firar gudstjänst inför församlingen och det är inte det sätt vi brukar betrakta gudstjänster i en luthersk kyrka. Kvist nämner Mästaren, men hur ofta får han stå i centrum vid en vigsel? En väg till att få bättre vigselgudstjänster kanske hade varit att avsäga oss den juridiska vigselrätten?

Hökpers använder mitt etniska ursprung och mitt kön för att misstänkliggöra mina åsikter och för att antyda grumlig människosyn och bibelsyn. Vad jag vet har Hökpers ingen aning om vem jag är och vad jag bär med mig i livet och hade man bytt ut orden vit man mot, till exempel, svart kvinna, så hade hennes argumentation lämnat en dålig smak i munnen för de allra flesta. Det borde det göra nu också.

Stefan Nilsson
Kyrkoherde Sundsvalls Gustav Adolfs och Skönsmons församlingar