En som prioriterar samma struktur över allt eller en som prioriterar funktionen, att på bästa möjliga sätt kunna utföra kyrkans huvuduppgifter?
Vi har fått en utredning som passar många mindre församlingar framför allt på landsbygden, sådana som lämpligast administreras några stycken tillsammans i ett pastorat. Så långt är det bra.
 Men sen vill man att detta ska tillämpas t ex på Göteborgs kyrkliga samfällighet. Samfälligheter ska inte få finnas, menar utredningen, bara pastorat. Alltså ska Göteborgs 30 församlingar bli ett pastorat. En halv miljon invånare, nästan 300 000 kyrkomedlemmar. Det är flera gånger så många som hela Visby stift. I ett pastorat! Hur ska den pastorala ledningen då se ut?

Med anledning av detta har Göteborgs stift gjort en egen utredning. Man har funderat på att låta de fyra Göteborgskontrakten bli var sitt pastorat, man har föreslagit upp till tio pastorat men förordar sex, till exempel ett i den östra delen, som bara skulle bli något större än Visby stift. Det är stora skillnader mellan de tio församlingar som skulle ingå och ha gemensam pastoral ledning. Ekonomiskt kommer det också att innebära höjd kyrkoavgift, eftersom omläggningen skulle kosta mycket och på längre sikt skulle man inte längre ha gemensam ekonomi med resten av stans församlingar. Detta torde leda till medlems­tapp både bland fattiga och rika.

Vad menar vi förresten med en demokratisk folkkyrka? Är det en elit som beslutar om stora förändringar utan att höra medlemmarna i val? Är det en där den beslutande gruppen i pastoratet uppifrån sin position bestämmer vilka som ska sitta i församlingens kyrkoråd? Så ser det ut i utredningens förslag.
Vilken kyrka vill vi ha?