Det blev ett lyckligt slut för Vintrosa kyrka som drabbades svårt av brand och hussvamp. Likt en Fågel Fenix reste sig kyrkan ur aska och svamp och återinvigdes i påskas. Stolt växer den nya altartavlan Paradisets träd upp mot himlen.
Guld, guld, guld! Glittret i glasmosaiken bakom altaret i Vintrosa kyrka utanför Örebro spelar och kyrkoherde Johan Bremer slår förtjust ihop händerna.
– Vid invigningen på annandag påsk utbrast biskop Johan Dalman: ”Vilken tur att kyrkan brann så att vi fick allt detta fantastiska!” Det får en biskop utropa lite på skämt, det vågar inte jag. Men jag kan sträcka mig så långt att jag är oerhört glad och tacksam över att kyrkan blivit så vacker.
Paradisets träd har skapats av konstnär Gabor Pasztor och hans team i Örebro sedan altaruppsatsen från 1700-talet förstördes i branden. I konkurrens med två andra alternativ valdes hans idé om Paradisets träd, full med symboler och med ett guldfyrverkeri kring det medeltida träkrucifixet som räddades ur lågorna.
Ingen trodde att branden skulle sprida sig till kyrkan den där marsdagen för två år sedan. Något hundratal meter nedanför kyrkkullen brann en gammal arrendegård, men brandmännen försäkrade att det inte var någon fara för kyrkan. Man hade klarat grannhus på betydligt närmare håll vid andra bränder.
Men en kombination av olyckliga omständigheter ledde fram till det hastiga förloppet. Det blåste kraftigt och glödande sotflagor letade sig in till träet mellan taknockens plåt och skiffret där under. Plötsligt hade elden fått fäste och sedan gick det fort.
Johan Bremer var i Linköping och kastade sig hals över huvud hem till Vintrosa i Tysslinge församling så fort han fick höra vad som var på gång. Samtidigt genomförde församlingsbor en kyrkoantikvarisk bragd under 20 intensiva minuter.
– Kyrkan betyder mycket för församlingsborna och när de insåg att kyrkan var i fara började de i omgångar bära ut det mest värdefulla kulturarvet. Alla textilier fick de ut, liksom ljusstakar och krucifixet från 1400-talet. Till slut sa räddningsledaren till på skarpen, nu fick ingen springa in i kyrkan mer. Kort därefter rasade taket in och förstörde kyrkorummet. Orgeln, tornet och predikstolen klarade sig märkligt nog, säger Johan Bremer.
Gabor Pasztor, målerikonservator och konstnär, lyssnar uppmärksamt på kyrkoherdens dramatiska berättelse. Han har hört den många gånger förut under de två år han arbetat med kyrkan, men varje gång blir han gripen.
– Jag kom tidigt in i processen och kände förstås till Bengt Olof Käldes mosaiker i kyrkan, det sista som han gjorde som konstnär år 2000 när kyrkan renoverades senast.
Hettan smälte ned Bengt Olof Käldes mosaik vid altaret, men konservatorerna plockade upp de bitar som fanns kvar när det blev möjligt att gå in och leta bland aska och ruiner. Nu är mosaiken återställd och tjänade som inspiration för Gabor Pasztor.
– Det var många tankar och symboler jag ville foga samman, berättar han. Altartavlan är tidlös och ultramodern på samma gång, det är en Golgatascen med jungfru Maria och Johannes döparen, men här finns också zodiakens alla tecken, solen och månen, i princip hela kosmos ryms på väggen.
Att Gabor Pasztor skulle utgå från krucifixet när han byggde upp paradisets träd med den helige ande, dopfunt och dopvatten, en världskarta av fossiler, en Adamskalle under korset och mängder av andra symboler var självklart.
Glaset till mosaiken kommer från ett gammalt växthus och bladguld och färger är inbrända i glaset.
– Vi har klippt, skurit och hamrat och vi tillverkade trädet i delar som vi fogade samman på väggen några dagar före invigningen. Det var en helt fantastisk upplevelse att få vara med om att skapa detta. Det är mitt största konstverk och jag är så glad över hur fint det blev.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR