Nyamko Sabuni vill signalera att hon inte befattar sig med religiösa urkunder.
Hur ska hon då kunna förstå delar av Sveriges historia, kulturarv och civilsamhälle eller kunna integrera en majoritet av våra nya svenskar?
Vissa kristna liberaler var skeptiska när Nyamko Sabuni valdes till partiledare för Liberalerna. Från tiden som statsråd mindes man hennes onyanserat negativa inställning till gudstro, vilken bland annat tog sig uttryck i medlemskap i Humanisterna. Andra hoppades att Sabuni med tiden hade blivit mer nyanserad.
När tidningen Dagen inför riksdagens öppnande listade samtliga partiledares favoritbibelord misslyckades dock Sabuni, som enda partiledare, att klämma ur sig ett bibelcitat som hon tyckte om. Motiveringen från hennes pressekreterare var koncis: ”Nyamko läser varken bibeln, Koranen eller några andra religiösa texter”.
Maria Ludvigsson på SvD tolkar det som ett sätt att kokettera med sin okunskap och menar att det vittnar om ett kunskapsförakt: ”De som leder andra människor eller rent av slår sig på att formulera förslag om hur lagar och samhällskontrakt ska utformas har ett särskilt behov att begripa det mänskliga. Man behöver inte gilla alla mänskliga egenheter eller dela dem, men att ta del av kunskap om dem är smart”.
Men om Sabuni själv helt saknar bibelreferenser, visar det faktum att hon inte ens låter någon i sin stab bidra med ett bibelord, att det framför allt handlar om ett statement från hennes sida. Hon vill signalera att hon inte befattar sig med religiösa urkunder. Det är informationsbärande. Inte minst för de kristna liberaler som minns en annan typ av liberalism, som utifrån en varm bibelfromhet drev tanken att kommersiell framgång föder ett socialt ansvar.
Sabuni står för något helt annat. Och det är oklart hur hon, med den inställningen, ska kunna förstå delar av Sveriges historia, kulturarv och civilsamhälle eller kunna integrera en majoritet av våra nya svenskar.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR