Prästerna som församlingen glömde

SIGNERAT Bland alla de många stiftsövergripande arrangemangen i vår kyrka är det vissa som sticker ut lite extra. Gotlands kyrkvecka är ett av dem.

För tredje året i rad samlade veckan nyligen cirka 200 aktiva kyrkoarbetare från hela landet för inspiration, gemensamt tänkande och kritiska frågor.
I dessa tider av strukturförändringar ägnades i stället en dag helt åt innersidan. Inte hur ska arbetet organiseras utan ”vad är en församling?” Är det de anställda? Eller den lilla gruppen gudstjänstfirare? Kanske de lokalt boende som betalar sin avgift? Eller finns det ett andligt församlingsbegrepp som inkluderar fler i en verklig gemenskap?
Ett försök till definition som nämndes hade tre delar: En levande församling värnar mångfalden, tar sin utgångspunkt i nådegåvornas rikedom, och ger praktiska möjligheter för dessa att komma till användning.

Tråkiga exempel nämndes, som läraren/kantorsfrun som under 26 aktiva år aldrig hade fått en enda uppgift mer än värma kyrkbänken, trots sin pedagogiska kompetens och vilja att medverka i barn- och ungdomsarbetet. Goda exempel var bland annat de it-kunniga ungdomarna som fick lära äldre teknikrädda pensionärer använda datorer, och tillsammans med dem planera gudstjänster och med datorns hjälp göra gudstjänst­ordningar. Både de äldres erfarenheter och de ungas kunskaper togs till vara och användes i gudstjänstutvecklingen. Det är då klart att båda grupperna med liv och lust också deltog i dessa gudstjänster, inte bara som passiva besökare.

En grupp med särskild kompetens och oftast vilja att medverka, som inte Gud men församlingen glömde, är den stora andelen vigda präster och diakoner, som av olika anledningar inte har tjänst i församlingen. En del är arbetsvilliga pensionärer, medan många har en annan försörjning.
Många kyrkoherdar vet inte ens om vilka dessa är, även om de är församlingsbor och ibland sitter bortglömda i kyrkbänken. Måste man verkligen vara anställd för att ens nådegåvor ska kunna tas i bruk? Är man präst så borde man också tydligare vara en av församlingens präster, även om man inte har anställning där.

Många pensionerade präster med dålig pension får i dag gå med hatten i hand till kyrkoherden för att få betalt när de ska ha en begravning, dop eller vigsel för någon i en familj de kanske har följt under decennier. Ofta får de ändå höra att det här tar församlingens präster själva hand om. Då är det anställningen som avgör vem som utgör församling. Vart försvann den goda tanken att våra medlemmar faktiskt ska kunna välja präst själv vid livets känsliga gränssituationer?
El- och telebolag får man välja, liksom pensionsfond och det mesta annat, medan kyrkan ofta agerar kortsiktigt byråkratiskt. I detta ryms en formell fråga för kyrkomötet att se över de nuvarande reglerna, men i grunden handlar det om hur vi ser på våra församlingar och våra medlemmars känsla av samhörighet.

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.

Mer inom samma ämne

Ledare

Mer inom samma ämne