Därför firar vi allhelgona

Allhelgona är den tid på året då vi minns och hedrar nära och kära som lämnat oss. Traditionen har på senare år växt sig starkare, allt fler besöker kyrkogårdarna för att tända ett ljus. Efter perioder av restriktioner ser många åter fram emot en allhelgonahelg som är som vanligt.

Kyrkans Tidning har varit i kontakt med tre församlingar i landet för att höra hur helgen förbereds och vilka aktiviteter,  som till exempel körsång, minnesgudstjänst och samtal, som planeras. 

Eric Muhl, kyrkoherde, Askims församling

Vad händer hos er under allhelgona?

- Vi har minnesgudstjänst och sen har vi öppen kyrka på torsdag och fredag på våra kyrkogårdar. Askims församling har tre kyrkogårdar men då har vi två kyrkor som håller öppet som har kyrkogården nära sig och den tredje kyrkan är på kyrkogården som sedan många år tillbaka bjuder på kaffe och möjlighet att träffa folk. Besökarna får möjlighet att träffa sina präster och medarbetare.

Hur förbereder ni inför det?

- Det är ett systematiskt återkommande planeringsarbete. Vi brukar bjuda in de som vi har haft kontakt med under året i samband med begravningar. Även de som inte har haft begravningar i vår kyrka bjuds in till minnesgudstjänst.  

Hur brukar ni uppmärksamma allmänheten om helgens aktiviteter? 

- Vi har information på vår hemsida, vi har församlingsblad, sociala medier och personliga inbjudningar till de anhöriga som har förlorat någon.

- Göteborg har totalt 36 kyrkogårdar. Viktigt att komma ihåg är att det 43 procent av alla göteborgare som är med i svenska kyrkan. Vi får möta kanske hälften av dem. Resterande är övriga kulturer. Vi välkomnar alla, men vi kan inte utgå ifrån att vi når alla.  

Hur många besökare brukar ni ha?

- Svårt att säga på rak arm. Men vi har delat upp minnesgudstjänsterna i tre kyrkor. Det gör att de ungefär 120 inbjudningarna fördelas på tre kyrkor. Det är en stilla fin gudstjänst där vi tänder ljus och det kanske är ett 40-tal på varje gudstjänst. 

Lena Grimheden, komminister, Tyringe församling

Vad händer hos er under allhelgona?

- Vi erbjuder skolvandringar men tyvärr så har ingen skola nappat i år. Vaktmästarna är i full gång med att göra det vackert på våra sju kyrkogårdar i Tyringe församling. Vi har gudstjänster både på lördagen och söndagen. Frivilliga har gravsmyckningskaffe på fredagen och lördagen på vissa av kyrkogårdarna.

Hur förbereder ni inför det?

- Vi präster kollar predikan och gudstjänst. Musikerna har hand om körer som sjunger så de håller på och förbereder inför det, övar sång. De som sitter på expeditionen skickar ut inbjudningar till de som har förlorat någon under året. Diakonerna har samtal. Förskolorna finns också med och pratar om varför vi firar allhelgona och vad som skiljer från halloween, så det finns med i alla delar av verksamheten. Våra konfirmander får i uppgift att gå på en kyrkogård och tända ljus. De pratar också om vad allhelgona är.

Hur brukar ni uppmärksamma allmänheten om helgens aktiviteter?

- Vi har Facebook och Instagram. Vi har information i vår second hand och kaféer. Vi lägger ut att det händer men inte mer än andra storhelger. Vi lägger ut våra gudstjänster på sociala medier också så att människor kan hitta till dem om de vill.

- Det går en speciell inbjudan till de som förlorat någon under året. De får veta att namn blir uppläst och i vilken kyrka. Om de vill komma dit. Planeringsarbetet börjar tidigt. Vaktmästarna har mycket löv de ska få bort så de håller på hela månaden. Likaså är de som behöver ta fram adresser till de som ska få inbjudan ute i god tid. Kören är också ute i god tid med att öva på sången. Det är många olika arbetsgrupper som är involverade.  Det blir tydligt en helg som denna.

Hur många besökare brukar ni ha?

- Ingen aning. Vi har sex kyrkor och ett gravkapell. Det är väldigt olika i de olika kyrkorna. Hur många som är ute på kyrkogårdarna vet jag inte heller. Men vet att det är viktigt för de som kommer, för det kommer en del frågor inför. Det har blivit en av våra större helger. Det är allhelgona och första advent som är kyrkhelgen nu för tiden.

Anna-Karin Gabrielsson, präst, komminister, Anderstorps församling

Vad händer hos er under allhelgona?

- Vi har mötesplatser på kyrkogården med kaffeservering och korvgrillning, där kan man samlas och prata. Sedan på torsdagskvällen har vi ”Till tröst” en samling med musik och diktläsningar. Vi finns närvarande torsdag kväll, fredag eftermiddag och lördag eftermiddag. Sedan har vi minnesgudstjänsten på lördag eftermiddag. Det är en traditionell med ljuständning för de som gått bort under året. Vi har även ett ljusspel i Anderstorp som framförs av barn och unga i samband med minnesgudstjänsten på lördag. Det är ett populärt inslag som vi har haft i över 50 år. På söndagen är det också en gudstjänst på kvällen. Så det finns en del att gå på.

Hur förbereder ni inför det? 

- Det är ett antal ideella som gör rätt mycket av det praktiska med att fixa med fika och pynta. Det är diakonen som håller i den lilla gruppen. Människor från församlingsrådet är också inblandade och hjälper till med det som behöver göras. Det är en del praktiskt som behöver ordnas, vi har ett litet tält som vi sätter upp där man kan hämta fika och köpa gravljus.

Vaktmästaren ser till att det finns korv och fixar med grillen. Det är lite olika uppdrag. Övriga anställda som präster osv som också är med. I år ska vi ha på oss västar där det står ”Svenska kyrkan” så vi syns lite extra.

Det handlar mycket om att vara där, att möta människor och ge möjlighet till samtal. För det är rätt många som kommer hem en sådan helg och som inte setts på ett tag, som får möjlighet att mötas.

Hur brukar ni uppmärksamma allmänheten om helgens aktiviteter?

- Det blir utskick till anhöriga, de får en speciell inbjudan. Sedan är det allmän annonsering i tidningar och på sociala medier. Information om hur det går till och att man kan komma och träffas.

Hur många besökare brukar ni ha?

- Oj, det vet jag inte. Det känns som det är rätt mycket. Gudstjänsterna är välbesökta. Det är mycket folk som kommer till kaffet och som står vid eldkorgarna. Till minnesgudstjänsten brukar det vara full kyrka. Det brukar även vara fler än vanligt på söndagens gudstjänst. 70-80 upp till 100 personer brukar det vara på torsdagskvällen. Det är en stor kyrkohelg. Sedan går inte alla och fikar. I och runt kyrkan är det väldigt välbesök den helgen.

Prenumerera på Kyrkans Tidning

Alla helgons dag - en högtid med rötter i den katolska tiden

Under 700-talet började helgon firas inom den kristna kyrkan. Så småningom blev det för många dagar att fira och för 1000 år sedan tog den tyskromerske kejsaren Ludvig den fromme beslutet att det skulle införas en gemensam dag i almanackan för alla helgon och martyrer. Det var så Alla helgons dag kom till.  Dagen efter firade man alla själars dag för att hedra och minnas döda familjemedlemmar.

Vad är skillnaden mellan Alla helgons dag och Allhelgonadagen?

Alla helgons dag behölls efter reformationen och firades fram till 1772 den 1 november. Då flyttades firande till efterföljande söndag. Vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till Allhelgondagen, fortfarande en helgdag i katolska länder. 

Dagen efter Alla helgons dag fick i Evangelieboken 1983 namnet Söndagen efter alla helgons dag med temat Vårt evighetshopp. I nya Evangelieboken har söndagen underrubriken Alla själars dag. 

När brukar man tända ljus?

Det är på Alla helgons dag, lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november, som de flesta besöker kyrkogården och tänder gravljus och skänker de människor som lämnat en extra tanke. Traditionen med att smycka gravarna under den här dagen blev vanlig i Sverige efter andra världskriget.

Prenumerera på Kyrkans Tidning

När är det "Halloween"?

Dagen före allhelgonadagen den 1 november kallas allhelgonaafton, eller All Hallows ewe, som sammandraget i folkmun har blivit Halloween.

Halloween infaller enligt traditionen alltid den 31 oktober.  Men i Sverige finns inget bestämt datum för halloweenfirandet. Det ska inte blandas ihop med dagen då döda ska hedras och gravar smyckas. 

Halloween-firandet i Sverige är ett modernt firande som kom till Sverige från USA i början av 90-talet. Det var mot slutet av 90-talet som firandet fick sitt genomslag på den kommersiella marknaden.