Equmeniapastorerna om varför de kan döpa om

Delar av Equmeniakyrkan följer en baptistisk tradition, där man inte vill ge upp rätten att döpa den som redan är barndöpt. Foto: Marcus Gustafsson

Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan för samtal om en djupare samverkan. Men i synen på dopet finns spänningar, vilket inte minst fallet med den avkragade diakonen Sofia Singemo visar.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Delar av Equmeniakyrkan följer en baptistisk tradition, där man inte vill ge upp rätten att döpa den som redan är barndöpt. Foto: Marcus Gustafsson

I Svenska kyrkan är det otänkbart att döpa en vuxen som döpts som barn. I Equmeniakyrkan är linjen också att det enbart finns ett dop, men där är hållningen inte lika strikt. I delar av samfundet finns en baptistisk tradition, där man inte vill ge upp rätten att döpa den som redan är barndöpt. 

Tycker det är skyldighet att döpa

Sofia Singemo döptes i Hjortensbersgkyrkan i Nyköping, som tillhör Pingst och Equmeniakyrkan. Församlingen har en baptistisk grundhållning, även om troendedop inte krävs för att bli medlem.

- Om någon, efter samtal, har den övertygelsen att hon eller han vill bli döpt, då är det min skyldighet att erbjuda det, säger föreståndaren Pelle Rosdahl.

Att Svenska kyrkan har en annan syn respekterar han.

- Jag tänker att domkapitlet drar sina gränser för vad som är förenligt med Svenska kyrkans lära och liv. Vi förhåller oss till vår praxis och övertygelse. Det är som det ska vara, säger han.

Önskar en dialog

Samtidigt betonar han värdet av dialog, vad det gäller dopet och andra teologiska frågor. Hjortensbergskyrkan samverkar också med andra församlingar på orten.

- Det är oundvikligt att vi kommer till områden där vi tänker olika. Om det leder till att fall hamnar hos domkapitlet så tycker jag att vi har misslyckats med vår dialog, säger han.

Barndöpta får bli medlemmar

Magnus Kronberg

Magnus Kronberg är föreståndare i Equmeniakyrkan Betel i Örebro, som innan Equmeniakyrkan bildades tillhörde Svenska baptistsamfundet. Sedan länge finns inga krav på att vara vuxendöpt för att bli medlem i församlingen.

- Redan under Baptistsamfundets tid så hade positionen förändrats ganska mycket jämfört med tidigare. Det dop som individen sa sig bekänna accepterades av församlingen, säger han.

Men Magnus Kronberg stänger inte dörren för att döpa vuxna som döpts som barn.

- Jag håller med om att man inte ska döpa om den som är döpt. Men i vissa fall så finns det människor som hävdar att de inte kan se sig som döpta även om de blivit det som barn, och det tycker jag är något annat, säger han.

En del av en själavårdsprocess

Han ser ett sådant dop som en del av en själavårdsprocess. Om andra alternativ har uttömts, som till exempel dopbekräftelse, så är det en möjlig utväg.

- Om det är något som individen inte kan komma runt så tycker jag det är rimligt att fundera i den riktningen. Hur kan vi hjälpa individen så att detta med dopet inte stjälper allting?

För Svenska kyrkan är det otänkbart

Biskop emeritus Hans-Erik Nordin

Samtal har hållits förr, och synen på dopet har varit en knäckfråga. Biskop emeritus Hans-Erik Nordin har deltagit i framtagandet av den ekumeniska överenskommelse som ömsesidigt antogs 2016, och hans position är tydlig.

- I Equmeniakyrkans stadgar står att dopet är ett. Men det är problematiskt om den kyrka som vi tecknar överenskommelse med döper om, för det är ingen ordning som vi accepterar i Svenska kyrkan, säger han.

En förnyelseakt är ett alternativ

Han menar att det inte går att göra om ett dop. Gud har redan gjort allt den första gången. 

Argumentet att ett nytt dop ibland kan behövas av själavårdande orsaker avvisar han och menar att det gäller att försöka förstå personens önskan. För den som önskar en bekräftelse som vuxen ser han dopförnyelseakten som en väg framåt.

- Om jag mötte en människa som tvivlar på sin tro och sitt dop så skulle jag samtala om vad dopet är. Dopet är inte något som hänger på min upplevelse eller på graden av min tro, säger han.

Kan skapa problem i relationerna

Att det ändå finns fall av omdop i Equmeniakyrkan menar han är ett problem i den ekumeniska samverkan mellan samfunden.

- Dyker det upp fler fall efterhand så är det besvärande för gemenskapens skull.

Han säger att Svenska kyrkan utesluter lokala samverkansavtal med Equmeniaförsamlingar som döper om.

- Det går inte att ha avtal med en sådan församling. I så fall blir det väldigt otydligt hur man ser på dopet som är ett sakrament, en helig gudshandling.