Svenska kyrkan är vilseförd i frågan om skogsbrukets klimatpåverkan

Göran Englund, Bengt-Gunnar Jonsson, Stig-Olof Holm, Anders Lindroth, Torbjörn Skytt

För att styrka sin berättelse har skogsindustrin utvecklat ett alldeles eget räknesätt som sägs visa att skogsbruket ger stor klimatnytt, skriver debattörerna. 

Vi konstaterar med viss förvåning att man valt att beräkna klimateffekterna av kyrkans skogsbruk med den metod som utvecklats av skogsindustrierna

Dagens svenska skogsbruk, med sin inriktning mot kalhyggesbruk, är ett hot mot biodiversiteten. Så säger Naturvårdsverket (1, se faktaruta), Skogsstyrelsen (2), liksom ett stort antal forskare. Problemet är inte det enskilda hygget; istället är det den storskaliga omvandlingen av det svenska skogslandskapet mot allt yngre och mer ensartade skogar som gör att listan över hotade arter idag domineras av skogsarter.

Detta är förstås besvärande för skogsnäringen och man har de senaste åren satsat stora belopp på olika påverkanskampanjer, bland annat tv-reklam och stora annonser i dagspress och kollektivtrafik, där man försökt etablera en helt annan berättelse, nämligen att dagens skogsbruk är ekologiskt hållbart och bra för klimatet. I en variant av denna berättelse erkänner man biodiversitetsproblematiken, men hävdar att vi måste fortsätta med dagens skogsbruk för klimatets skull.

För att styrka sin berättelse har skogsindustrin utvecklat ett alldeles eget räknesätt som sägs visa att skogsbruket ger stor klimatnytta (3). Denna ansats saknar emellertid stöd i den vetenskapliga litteraturen, där flera nya studier tvärtemot visar att minskad avverkning ger stor klimatnytta de närmaste decennierna. Skogsindustrins ansats för att beräkna skogsbrukets klimatpåverkan kan därför ses som en form av grönmålning.

Det som fått oss att fatta pennan denna gång är att skogsindustrins beräkningsmetod tycks ha utgjort en utgångspunkt vid utformningen av ”Svenska kyrkans färdplan för klimatet”. Vi har granskat rapporten ”Stiftens skogar och skogsbruk ur ett klimatperspektiv”(4) som utgör underlag för skogsstrategin och konstaterar med viss förvåning att man valt att beräkna klimateffekterna av kyrkans skogsbruk med just den metod som utvecklats av skogsindustrierna. Man gör nämligen en kolbudget för stiftets skogar och eftersom den är positiv drar man slutsatsen att ”nettoeffekten av stiftens skogsbruk är ett upptag av 800 000 ton CO2” (s. 6, 3:e stycket).

Varför är då denna ansats problematisk? Jo, för att skatta klimatnyttan av en åtgärd måste man göra en jämförelse mellan olika handlingsalternativ. Till exempel kan man jämföra dagens skogsbruk med en lägre eller högre avverkningsnivå. Man måste alltså göra minst två budgetar innan man kan dra några slutsatser. Så görs i den vetenskapliga litteraturen (5-12), och här framträder en helt annan bild.

Denna forskning visar nämligen att minskad avverkning (eller förlängd rotationsperiod) ger stor klimatnytta de närmaste kritiska årtiondena. På mycket lång sikt (>50-100 år) kan ett skogsbruk som avverkar upp mot 80 procent av tillväxten ge en större klimatnytta än ett lågintensivt skogsbruk. Men väljer man att fokusera på den förhållandevis osäkra långsiktiga nyttan av en hög avverkningsnivå, så måste man i gengäld acceptera att man förlorar en stor klimatnytta den kommande 30-årsperioden då mänskligheten måste åstadkomma dramatiska minskningar av nettoutsläppen. (13-15.)

En kolbudget för kyrkans skogar kan förvisso användas för att övervaka om utsläppen av koldioxid utvecklas åt rätt håll, men den duger inte som beslutsunderlag. Den säger ingenting om hur klimateffekterna av skogsbruket ser ut i olika tidsperspektiv, och den kan inte användas för att avgöra vilken klimatnytta olika brukningsstrategier ger. Den ger helt enkel inte den kunskap som kyrkans beslutsfattare behöver för att fatta informerade beslut om hur skogen ska skötas för att öka klimatnyttan.

Avslutningsvis vill vi framhålla att kyrkan genom sitt omfattande skogsinnehav kan göra en betydande insats för att mildra de två stora kriserna vi står inför idag – klimatkrisen och biodiversitetskrisen. Åtgärder som minskad avverkningsintensitet, förlängd rotationsperiod och ökad skyddad areal ger både klimatvinster och gynnar den biologiska mångfalden. Eftersom dagens kalhyggesbruk är optimerat för maximal ekonomisk avkastning får man i så fall räkna med ett visst ekonomiskt avbräck.

Kyrkan måste alltså väga ekonomi mot ekologiska, sociala och andliga värden, vilket kräver att de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av olika handlingsalternativ för ekonomi, klimat, biodiversitet, renskötsel med mera redovisas öppet och framförallt korrekt. Det kunskapsunderlag som nu serveras kyrkans medlemmar och beslutsfattare är otillräckligt, för att inte säga vilseledande.

Göran Englund, professor i ekologi, Umeå universitet

Bengt-Gunnar Jonsson, professor i ekologi, Mittuniversitetet

Stig-Olof Holm, lektor i ekologi, Umeå universitet

Anders Lindroth, professor i naturgeografi, Lunds universitet

Torbjörn Skytt, teknologie doktor, Mittuniversitet

Fakta: Källor

1. Naturvårdsverket. Sveriges arter och naturtyper i EU:s art och habitatdirektiv. Resultat från rapporteringen 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018. (2020).

2. Skogsstyrelsen. Levande skogar; Fördjupad utvärdering 2023. Rapport 2022/12 Skogsstyrelsen. Rapport 2022/12 Skogsstyrelsen (2022).

3. Holmgren, P. & Kolar, K. Reporting the overall climate impact of a forestry corporation the case of SCA. (2019).

4. Björheden, R. & al., e. Stiftens skogar och skogsbruk ur klimatperspektiv. https://www.skogforsk.se/cd_20221130110216/contentassets/3f3ba9bd947e46978da839e22c24c58a/arbetsrapport-1130-2022.pdf (2022).

5. Lundmark, T., Poudel, B. C., Stal, G., Nordin, A. & Sonesson, J. Carbon balance in production forestry in relation to rotation length. Can J Forest Res 48, 672-678 (2018). 

<https://doi.org/10.1139/cjfr-2017-0410

6.  Schulte, M., Jonsson, R., Hammar, T., Stendahl, J. & Hansson, P. A. Nordic forest management towards climate change mitigation: time dynamic temperature change impacts of wood product systems including substitution effects (Jul, 10.1007/s10342-022-01477-1, 2022). Eur J Forest Res (2022).

<https://link.springer.com/article/10.1007/s10342-022-01477-1> (med slutsiffra ”-1” hamnar man på artikelsidan, och med slutsiffra ”-2” på rättelsesidan.) 

7. Skytt, T., Englund, G. & Jonsson, B.-G. Climate mitigation forestry - temporal trade-offs. Environmental Research Letters Volume16 (2021).

<https://www.doi.org/10.1088/1748-9326/ac30fa>

8. Gustavsson, L. et al. Climate change effects of forestry and substitution of carbon-intensive materials and fossil fuels. Renew Sust Energ Rev 67, 612-624 (2017). 

<https://doi.org/10.1016/j.rser.2016.09.056

9. Soimakallio, S., Kalliokoski, T., Lehtonen, A. & Salminen, O. On the trade-offs and synergies between forest carbon sequestration and substitution. Mitig Adapt Strat Gl 26 (2021).

<https://doi.org/10.1007/s11027-021-09942-9

10. Soimakallio, S. et al. Closing an open balance: The impact of increased tree harvest on forest carbon. Gcb Bioenergy 14, 989-1000 (2022).

<https://doi.org/10.1111/gcbb.12981

11. Petersson, H. et al. On the role of forests and the forest sector for climate change mitigation in Sweden. Gcb Bioenergy 14, 793-813 (2022).

<https://doi.org/10.1111/gcbb.12943

12. Diaz-Yanez, O., Pukkala, T., Packalen, P. & Peltola, H. Multifunctional comparison of different management strategies in boreal forests. Forestry 93, 84-95 (2020). 

<https://doi.org/10.1093/forestry/cpz053

13.  IPCC. Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. (2019).

14. Steffen, W. et al. Trajectories of the Earth System in the Anthropocene. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 115, 8252-8259 (2018).

<https://doi.org/10.1073/pnas.1810141115

15.  McKay, D. I. A. et al. Exceeding 1.5 degrees C global warming could trigger multiple climate tipping points. Science 377, 1171-+ (2022).

<https://doi.org/10.1126/science.abn7950

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Prenumerera på Nyhetsbrev

7 Kommentar

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.

Agneta Blomqvist
Håller fullkomligt med dem som står bakom denna srtikel om hur kyrkan med sitt stora skogsinnehav låtit sig föras bakom ljuset av Skogsindustrin. Hög ti
Komplext och viktigt
Tack! Den här frågan är så stor och så viktig och många av oss som är satta att fatta beslut har alldeles för liten kunskap. Oerhört välkommet ned forskares bidrag.
Mats Höög
Det finns nog inget säkert svar på klimateffekter av minskad avverkning. Om vi drar ner på inomhustemperaturen, minskar på husbyggande och användandet av emballage, biodrivmedel till fordon mm så kan en kortvaraig positiv effekt uppstå. Men vill vi fortfarande konsumera och ersätter träråvaran med fossila dito så bygger vi bara på vår miljöskuld.
Carl-Henrik Henriz,Kh. emeritus
Min erfarenhet är att många ledande representanter i kyrkomötet och div.stiftsfullmäktige i första hand ser till den ekonomiska avkastningen av kyrkans skogar och tyvärr inte till det större pers-pektivet att sköta kyrkans skogar för att dom skall medverka till att rädda klimatet
Jan Rova
Ingen bedriver väl skogsbruk primärt för att förbättra miljön eller klimatet.
Per Skoog
Mycket bra att KT tar in den här artikeln. Den har verkligen vetenskaplig tyngd.
Nils Ronquist
Lite skolfakta. En hundraårig bok har tagit upp och lagrar 6 ton koldioxid. En 70 årig gran har tagit upp och lagrat 4,3 ton koldioxid. Upptagwt av koldioxid följer en logaritmisk kurva det vill säga mindre upptag de första 20 åren för att sedan öka takten. Märk väl att vi idag jagar koldioxid till växternas förskräckelse. En liten fundering: Naturen söker efter ett nytt jämviktsläge om det gamla jämviktsläget förändras. Vi kanske är inne i ett läge där naturen söker nå sitt nya jämviktsläge?