Svenska kyrkans unga: Viktigaste frågorna inför kyrkomötet

Tova Mårtensson konstaterar att det nu är tio år sedan beslutet om barnkonsekvensanalys togs. Det vill säga att man ska göra en helhetsbedömning utifrån barnet innan beslut fattas och inkludera barn och unga i beslut som rör dem.

- Vi vill uppmärksamma detta och säga att det behöver göras mer på den fronten. Vi behöver både de äldres perspektiv och det yngres perspektiv. Hur ska vi kunna vara en kyrka för alla om inte alla röster får höras? Där är vårt uppdrag att möjliggöra för unga att uttrycka sig och öka perspektiven. För att bygga en kyrka för alla behöver alla perspektiv vara med.

Barnkonsekvensanalys och valbarhetsålder viktiga frågor

Tova Mårtensson säger att det är viktigt att barnkonsekvensanalys genomsyrar kyrkobeslut generellt. Det finns två motioner som berör detta som De ungas kyrkomöte har svarat på.

Hon lyfter också att Svenska kyrkans unga vill uppmärksamma motion 2022:72 om sänkt valbarhetsålder till församlingsråd.

>> Prenumerera på Kyrkans Tidning

- Svenska kyrkans unga driver parallellt frågan om att sänka kriterierna för valbarhetsålder till 15 år för samtliga förtroendeuppdrag. Det handlar om att fler ska få tycka till om sin kyrka och ett sätt att göra det på, är att fler medlemmar ska kunna väljas till förtroendeuppdrag.

Hur har diskussionerna gått när ni gått igenom motionerna?
- De ungas kyrkomöte har diskuterat femton motioner. Vi har använt konsensusmetoden och det har varit väldigt god ton. Det vi kommit fram till finns på Svenska Kyrkans Ungas hemsida.

Så påverkar Svenska kyrkans unga Svenska kyrkan

De ungas kyrkomöte är ett sätt för Svenska kyrkans unga att påverka. Genom den här kanalen berättar de unga för Svenska kyrkans högst beslutande organ, kyrkomötet, vad barn och ungas ställningstagande är i olika frågor.

På De ungas kyrkomöte träffas dels fem representanter från varje distrikt i Svenska kyrkans unga, dels fem representanter från Salt, EFS barn- och ungdomsorganisation för att diskutera och skriva motionssvar till motioner som har kommit in till kyrkomötet.

>> Prenumerera på Kyrkans Tidning

Svenska kyrkans unga svar på motion om avkragning

En av frågorna som engagerar många inför kyrkomötet i år är huruvida präster som avstår vigsel av samkönade par ska avkragas.

Enligt Oskar Skäremo, teologisk samordnare för Svenska kyrkans unga, ser De ungas kyrkomöte positivt på tanken att alla ska känna sig välkomna och alla ska få bli vigda av en präst som vill viga dem. Dock ser han svårigheter i praktiken.

– Om en präst bestämmer sig för att inte viga ett par, hur ska man kunna kontrollera att det är på grund av att det är ett samkönat par eller att prästen anser att de här två borde inte vigas, säger Oskar Skäremo.

>> Prenumerera på Kyrkans Tidning

De ungas kyrkomöte skriver i sitt motionssvar att de vill ”efterlysa att verka för att en förändring där alla präster med glädje kan och vill viga alla.” Detta görs enligt de unga bäst genom dialog och utbildning.

Vill ha förtydligande i motion om omvändelse

En annan motion som engagerat Svenska kyrkans unga inför kyrkomötet är den från Öka om att att Svenska kyrkan ska ta avstånd från all form av verksamhet som syftar till att ”bota” eller omprogrammera sexuell läggning och/eller könsidentitet. Den motionen ställer sig De ungas kyrkomöte bakom, men det önskas ett förtydligande om vad ”all form av verksamhet” skulle innebära och de frågar sig om det exempelvis också skulle innebära ett avståndstagande från syskonkyrkor som bedriver sådan verksamhet.

Exempel på andra motioner som togs upp av De ungas kyrkomöte är motionen om parlamentarisk utredning om indirekta val (BA, Posk, FK) och motionen om höjd tröskel för deltagande i kyrkomötet (C, S, Öka, BA, Visk, Posk).

De ungas kyrkomöte är tveksamma till att man i motionen refererar till en utredning som gjordes 2005–2006.

“Antalet röstande till kyrkomötet ligger på en mycket lägre nivå idag vilket påverkar hur systemet med mandatfördelning fungerar. Detta tyder på att det kyrkopolitiska landskapet är annorlunda idag. Därför skulle man behöva göra en ny utredning inför det beslut som motionen föreslår.”

De ungas kyrkomöte anser också att stänga ute mindre nomineringsgrupper är att minska mångfalden i Svenska kyrkan.

Fakta: Här finns Svenska kyrkans unga

Svenska kyrkans unga finns i 13 distrikt. Distrikten är indelade på samma sätt som Svenska kyrkans 13 stift: Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand, Luleå, Visby och Stockholm.

Svenska kyrkans ungas arbete sammanfattas med syftesparagrafen: ”Svenska Kyrkans Unga är en demokratisk rörelse av barn och ungdomar i Svenska kyrkan. Vi vill med Kristus i centrum och med dopet som grund verka i hela Guds skapelse och vara en gemenskap i församlingen där vi får växa i tro och ansvar.”

Svenska kyrkans unga vill vara en öppen gemenskap för unga människor som vill upptäcka och dela den kristna tron.

Framförallt betonas det hur viktigt det är med gemenskap. ”En gemenskap där man får vara sig själv, troende eller inte. För oss är det viktigt att alla unga människor får träffas för att diskutera och fundera tillsammans på Gud och livet.”

Svenska kyrkans unga skriver på sin hemsida att de vill vara de ungas röst i olika frågor som kan påverka kyrkan och samhället.

Fakta: Så kom Svenska kyrkans unga till

Historien om hur organisationen blev så som den ser ut idag handlar om en sammanslagning av flera organisationer.

Organisationen Svenska kyrkans unga är relativt ung, men vilar på en över hundra år gammal tradition av arbete från barn och unga inom Svenska kyrkan.

Det fanns ett förslag på sammanslagning av Kyrkans ungdom och Ansgarsförbundet redan 1964 men det skulle dröja mer än trettio år innan en gemensam organisation för barn och ungdomar i Svenska kyrkan skulle realiseras. Efter ett tre år långt omfattande arbete som bestod av olika förslag och remisser kom till slut en framtidsproposition.

Tanken var att skapa en organisation som samlar all barn- och ungdomsverksamhet för att på så sätt skapa en helhetssyn och gemenskap i församlingen. I framtidspropositionen skrev man att ”Svenska kyrkans nya barn- och ungdomsrörelse ska finnas i varje församling och ge plats för all barn- och ungdomsverksamhet inom Svenska kyrkan”. Allt arbete som rörde barn- och ungdomsverksamheten skulle alltså drivas genom Svenska kyrkans unga.

Bakom förslaget stod Ansgarsförbundet, Delegationen för finskspråkigt församlingsarbete, Kyrkans Ungdom, Svenska kyrkans församlingsnämnd och Sveriges kyrkosångsförbund.

Den 6 december 1992 bildades Svenska kyrkans unga på ett konstituerande årsmöte i Katedralskolans aula i Uppsala. I och med detta valde organisationerna som låg bakom framtidspropositionen att lägga ner respektive organisation till förmån för Svenska kyrkans unga.

Perioden 2001-2007 gjordes en del förändringar, bland annat åldersgräns på medlemskap, avskaffande av medlemsavgift och förändring av förtroendeuppdragskrav i lokalavdelningar.