Reformationen

501 år av reformation: Nu är det tid för fördjupning

Evangeliet handlar inte primärt om inköp av fair trade-varor eller om att vara allmänt snäll, även om det kan bli några av evangeliets följdverkningar. Inte heller handlar evangeliet om en kramgo mysgud. Nej, evangeliet handlar om liv och död, skriver biskop Sören Dalevi och Otfried Czaika, stiftsteolog, Karlstads stift.

För 500 år sedan, den 28 augusti 1518, inträffade något helt avgörande för protestantismen. En ung man, bara 21 år gammal, håller sin provföreläsning i Wittenberg. Han heter Philipp Melanchthon.

Martin Luther har berättat att han i början inte var imponerad alls av den skröplige och klene Melanchthon, men att han efter att ha hört hans provföreläsning – som bland annat handlade om vikten av att präster lärde sig hebreiska och grekiska – var djupt imponerad.

Samma år, 1518, arbetar Adam Riese, skolmästare vid räkneskolan i Erfurt (samma stad där Martin Luther hade studerat cirka ett årtionde tidigare), med manuskriptet till en räknebok. Boken Rechnung auff der linihen (Räkning på linjen) kommer ut på pränt några år senare, 1522.

Adam Rieses räknebok är en banbrytande gärning: Den är uttryckligen avsedd för barn, använder sig av arabiska istället för romerska siffror och är skriven på tyska och inte på latin, som till dess hade varit språket även för mera grundläggande matematiska verk. På grund av detta kallas Adam Riese för ”matematikens Luther”.

År 1524 skriver Martin Luther till ”borgmästarna och rådsherrarna” i Tyskland för att uppmana dem att inte glömma skolundervisningens betydelse: Barn skall inte bara lära sig det viktigaste om Bibeln och den kristna tron, utan också om språk, grammatik, poesi, historia, musik och sist men inte minst: matematik.

I en predikan som Luther håller år 1530 utvecklar han tanken om en skola för alla – oavsett kön och stånd. När Wittenberg och andra universitet i evangeliska områden förnyade sina läroplaner stod det klart att även andra akademiska ämnen, bland annat medicin, juridik och matematik, bibehölls och utvecklades. Detta var inte en självklarhet vid katolska lärosäten.

Vad Melanchthons provföreläsning och Adam Rieses räknebok år 1518 samt de pedagogiska reformerna som sjösattes på 1520-talet och därefter lär oss är att reformationen till en stor del handlade både om bredd och djup. Flera av reformationens ledande företrädare var helt följdenligt professorer och teologer.

Kristendom stavades allvar, och man förmådde att ta såväl evangeliet som vanligt folk på allvar. Det var nämligen i stor utsträckning vanligt folk som köpte Luthers böcker och pamfletter. Det paradoxala är att fördjupningen gjorde protestantismen folklig. Samtidigt finns den centrala insikten att den kristne behöver mer än bara kunskap om Gud och Bibeln. För att klara sig i samhället, för att kunna leva i samhället behövs mer än det. Bland annat matte.

Alla som någon gång sysslat med undervisning av barn vet att den stora utmaningen är att kommunicera i barnhöjd, oavsett om det rör sig om matte eller kristendom. I mötet med barn är förenklingen helt avgörande.

Men alltför ofta använder vi dock samma strategi i mötet med vuxna, vilket leder till infantilisering. Och infantilisering är fatalt som kommunikationsstrategi till vuxna. Det här kan vi lära av Melanchthons provföreläsning i Wittenberg 1518: reformationen handlar om intellektuellt djup utan genvägar.

Än idag studerar blivande präster i protestantiska kyrkor grekiska och hebreiska som en följd av Melanchthons föreläsning den 28 augusti 1518. På samma sätt var faktiskt Adam Riese övertygad om att matte inte är svårt och borde förmedlas till alla. Därför använder han tyska och skriver sin räknebok för barn – år 1518 var det nämligen ännu mer exklusivt att kunna räkna än att enbart kunna läsa eller skriva.

Det var just kunskapens djup man förfogade över och som man hade tillgodogjort sig, som var grunden till att man kunde presentera stoffet så klart och enkelt. Kunskap handlar inte om någon sorts My little pony-värld för naiva och världsfrånvända människor. Och evangeliet handlar inte primärt om inköp av fair trade-varor eller om att vara allmänt snäll, även om det såklart kan bli några av evangeliets följdverkningar.

Inte heller handlar evangeliet om en kramgo mysgud. Nej, evangeliet handlar om liv och död. Enkelhet och fördjupning hängde ihop då, och de hänger ihop idag. Liksom infantiliseringen som kommunikationsmodell hänger ihop med okunskap, nonchalans och ytlighet såväl då som idag.

Hur förhåller vi oss då till 1517 så här ett år efteråt, 501 år efter uppspikandet av teserna?

Jo, genom att påminna oss om att reformationen inte var en engångshändelse eller ett idealtillstånd, utan att den handlade om teologisk fördjupning samt om övertygelsen att människan måste utbildas också för att klara sina åtaganden i världen. På så sätt innehöll Melanchthons provföreläsning den 28 augusti 1518 lika mycket sprängstoff som Luthers 95 teser den 31 oktober 1517.

Låt oss sålunda lära av reformationen. Det är tid för fördjupning.

Fakta: Debatt

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Mer inom samma ämne
Reformationen
Reformationen
Reformationen
Reformationen
Reformationen
Reformationen