Använd glutenfritt havremjöl

REPLIK I egenskap av förälder till en glutenintolerant dotter och i egenskap av kyrkligt anställd som möter många glutenintoleranta i verksamheten kan jag bara häpna över inlägget i Kyrkans Tidning nummer 43/2015. Det väcker hos mig fler frågor än det besvarar.

Jag har full förståelse för att man som van vetekonsument reagerar på smaken. Glutenfritt bröd har en tendens att bli ”klistrigare”. Jag tycker det var klokt att söka svar på hur detta kommer sig, även om jag ärligt förvånas över att en präst inte stött på företeelsen förr.

Det jag vänder mig mot är andra saker: Majsbröd är inte plättar. Lika lite som vårt traditionella svenska nattvardsbröd är matza. Vi vet inte säkert med vilka ingredienser brödet Jesus bröt under den sista måltiden var bakat. Vi vet att det inte var majs och vi vet att det var ojäst. Det saknade för övrigt garanterat bilden av den korsfäste.

Anders Brogren nämner att han förvaltar sakramenten sedan prästvigningen. Det leder oss möjligen in på en diskussion av vad detta i praktiken innebär, men detta är inte målet för mitt inlägg. Han skriver också att ”man förut kunnat lösa de glutenintolerantas problem individuellt”.

Innebär inte hans vilja att lösa detta individuellt att han då går emot instruktionerna i sitt prästbrev eftersom de inte får rätt sorts bröd? Betyder detta då i förlängningen att han inte anser att glutenintoleranta tar emot en fullvärdig nattvard? Bör Svenska kyrkan i så fall överhuvudtaget bidra till ”nattvard på låtsas”?

Gör alla församlingar som övergått till alkoholfritt vin också fel? Bottnar hela inlägget egentligen inte i att Anders Brogren tyckte brödet smakade annorlunda?

Ett förslag till lösning skulle vara att han vänder sig till oblattillverkaren och föreslår att de övergår till glutenfritt havremjöl i stället. Det fungerar utmärkt att baka med, det blir mindre klistrigt och det räknas som fullvärdigt matza inom den judiska traditionen.

Att särbehandla människor vid utdelandet av sakramenten tycker jag är en synnerligen olämplig lösning.

Jesper Ödemark

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
0 Kommentarer

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.