Replik/Kvinnliga präster

Det är rörande att läsa Christian Braws artikel i Kyrkans Tidning 1/07. Inte så att jag tänker protestera hit och dit i hans text. Nej, det är vad Christian Braw inte skriver om, i sin ambition att berätta hur viktigt det är att behålla en egen ”identitet” i Svenska Kyrkan genom att se de många separata delarna som ”en kropp”, en enhet.
  Vad Christian Braw glömmer eller inte vill ta tag i, är den konsekvens vi under 50 år har sett av motståndet mot kvinnliga präster. Årligen lämnar tusentals kvinnor kyrkan, då de finner att många systrar som är präster blir förödmjukade, hånade och förföljda av manliga präster.

En så bildad man som Christian Braw bör veta att det grekiska samhälle där Paulus verkade såg kvinnan som mindervärdig av de fria män som tillskrivs grunderna för demokratin. Bara slaven hade ett sämre värde.

När, Christian Braw, tänker du offentligt medverka i en lands­omfattande aktion mot de ”käcka gossar” som förföljer och trakasserar kvinnliga präster bara för att de är präster? De unga kvinnor som lämnar Svenska kyrkan i vredesmod och bitterhet låter knappast döpa sina barn, köar inte med dem till kyrkans barntimmar eller uppmanar och motiverar sina tonåringar att konfirmeras. Jag har ingen anledning att påstå att du, Christian Braw, tycker det är bra för kyrkans framtid med ett så högt pris för en grundsyn på prästens kön som förmedlare av Guds ord.

Men vilken grund har då dina teologiska bröder för den smutsiga handlingen att trakassera sina kvinnliga kolleger? Är det inte på tiden att du, Christian Braw, välkänd och uppskattad av många, talar om för de ”käcka gossarna” att de i namn av en teologisk tolkning bär sig åt som svin?

Kjell Aldrin
fil mag
Rättvik