K G Hammar är förvånad över att hans förra text väckte så stor uppståndelse – han låter nästan som när Elisabeth Ohlson Wallin 1998 föräkrade i alla otaliga intervjuer, att hon absolut inte hade kunnat aaana, att hennes personliga omtolkningar av de vanligaste och käraste kristna bilderna kunde väcka sådant motstånd.
Varje gång ärkebiskop emeritus får en folkstorm mot sig skrivs ännu en diffus text, som till synes skall ta bort det redan sagda. När han under sin ärkebiskopstid blev anklagad för att inte intressera sig för Jesus utan bara diffust för ”Gud” skrev han raskt den pyttelilla skriften med den inte helt oväntade titeln ”Ecce Homo” därtill med det inte heller oväntade tillägget ”efter tvåtusen år”. Inga klarheter där heller.
Nu skriver han tvärt emot sin tidigare text, att Gud är bortom alla våra konstruktioner, vilket vi väl alla som kristna och med tanke på mystiken kan vara överens om. Men det handlar inte alls om Jesus Kristus, där Hammar i stället efter diverse utläggningar och ett ynkligt kommatecken skriver någonting mycket avslöjande om sin egen bild av Jesus: ”som kallas Kristus”. Var och en får dra sina egna slutsatser.
Elisabeth Stengård
fil dr i konstvetenskap
LÄGG TILL NY KOMMENTAR