Far i himlen!
Låt alla förstå att du är Gud,
låt ditt rike bli till verklighet
och låt allting bli som du vill ha det
– här på jorden liksom det
 allaredan är i himlen.
Ge oss det bröd vi behöver i dag.
Förlåt oss det vi har gjort fel
liksom vi har förlåtit andra.
Låt bli att sätta oss på prov,
och befria oss från ondskans makt.
För du är Gud, du har makten,
och vi vill alltid hylla dig.
Amen.

Så låter den nya översättningen av Herrens bön. Men finns det en ny översättning? Vi har ju knappt hunnit vänja oss vid den ”nya” som används vid gudstjänster nu för tiden, säger någon. Sanning­en är att översättningen ovan är en försvenskning från den nya danska översättningen av Nya testamentet. Den översättningen lanserades i november förra året under namnet Den nye aftale. 

Danskarna ligger alltså före Sverige på detta område. Man har tagit språkets snabba utveckling på allvar och på relativt kort tid gjort en översättning till ”nudansk”. Den senaste officiella översättningen av Nya testamentet i Danmark kom 1992. Vi fick vår redan 1981. Jag menar att det är hög tid att Svenska bibelsällskapet sätter i gång med en ”nusvensk” översättning. Fader vår kommer då att låta ungefär som texten här ovan. Jag är övertygad om att inom 20 år, kanske kortare, kommer den översättningen användas i de flesta gudstjänster.

Språkutvecklingen accelererar. Att barnbarn och morföräldrar talar och skriver olika har vi vetat. Nu finns stora skillnader också mellan barn och föräldrar. Svenskan förändras snabbt både till ordförråd och meningsbyggnad. Engelskan och invandrarspråken påverkar, liksom de digitala medierna. Man kan naturligtvis förstå varandra över generationerna, men man uttrycker sig olika.

En del säger då: ”Låt oss behålla det gamla, fina språket i kyrkan. De unga får lära sig”. Men det har aldrig varit vår kyrkas väg. Bibeln har alltid och särskilt efter reformationen översatts till folkspråket, det språk folk talar. Det var Luthers ideal. Han gick ut på gator och torg och satte sig vid köksbord för att höra hur människor pratade. Sedan översatte han. 

Danskarna har gått bland annat till webben och Google. Den nudanska översättningen är till det språk unga människor faktiskt talar, och därmed förstår. 

Bibeln måste vara möjlig att förstå direkt av tidens människor. Annars blir den som Koranen, där själva bokstaven hålls helig. 

Koranen kan som bekant inte översättas, bara tolkas, och dess språk, 600-tals arabiska, förstås i dag av ett fåtal, uttolkarna.

Kyrkans anspråk med Bibeln är att den ska kunna läsas och förstås direkt av alla, även om man inte vuxit upp med eller studerat kyrkans och Bibelns fackspråk. Det kan nu danskarna göra och jag är övertygad om att många nya insikter kommer och många fördomar faller när berättelserna möter direkt. Vi måste också sänka våra trösklar och riva våra språkliga barriärer, för alla i vårt land bör kunna Bibelns grundstory. Det är en nyckel till mycket.

Målsättningen med den dan­ska översättningen har varit att den ska vara vetenskaplig, att den ska vara på enkelt och ”muntligt” språk utan onödiga facktermer och att den ska vara meningsbaserad; innehåll före bokstav.

Översättningen är alltså på inget sätt en ”slangbibel”, men den är inte heller på ”kyrkspråket”. Textens helighet är inte därmed avkodad, snarare lyfts textens storhet fram genom att berättelserna möter direkt. De danska biskoparna har faktiskt godkänt att den används på familjegudstjänster och vissa söndagar.
Det bästa är naturligtvis att kolla själv. ”Den nye aftale” finns på www.bibelbutiken.se.

Anders Alberius
domprost