REPLIK. Jo, jag vet att det är en ackronym för Alliance of Churches Together och på engelska låter ju detta förtroendeingivande. Men ACT i ett svenskt sammanhang förstår jag inte, uppger debattör Inge Gerremo.
Tack för försöket att förklara för oss som inte begriper hur man kan fastna för ett så omöjligt begrepp, ACT. Jo, jag vet att det är en ackronym för Alliance of Churches Together och på engelska låter ju detta förtroendeingivande. Men ACT i ett svenskt sammanhang förstår jag inte.
Med min bakgrund låter det mest som sista delen av det vi lärde oss under vår militärtjänst, Giv akt! Och kanske det är så vi, som ändå är församlingarna, uppfattas från Svenska kyrkans nationella nivå. Har någon av de rådgivare och ansvariga som anges i svaret och som sägs tillstyrka, själva stått och känt av hur kyrkobesökare med flera reagerar när man ska prata insamling utifrån det begreppet?
Varför kan Läkare Utan Gränser få så starkt gehör utan en slagkraftig förkortning. Jo, därför att människor omgående förstår vad det handlar om. Men visst, slagkraftiga begrepp kan vara bra. Katolska kyrkans bistånd går under namnet Caritas och flera svenska frikyrkor arbetar under namnet Diakonia. Det ger vibbar, i varje fall hos oss som läst latin eller kan något i den vägen.
Namn som Solidaritet, Solidaritas, eller Barmhärtighet, Clementia, är fortfarande lediga, så vitt jag vet, om nu inte Luther själv känns kunna ge någon draghjälp längre. Fast varför förstår jag fortfarande inte.
Detta sagt, inser jag att vi på gräsrotsnivå, inte längre har någon möjlighet att påverka. Vi får avvakta en kommande utvärdering om några år. En trist utgångspunkt för en så viktig verksamhet och med 30 miljoners introduktionskostnad till tveksam nytta.
Kampen går vidare!
LÄGG TILL NY KOMMENTAR