Antisemitism

Judar och muslimer i Skåne visar vägen

Kampen mot antisemitismen och islamofobin i Sverige är angelägnare än någonsin. Vi måste förhindra att våldsspiralen stärks och att en jude eller muslim mördas för sin religiösa tillhörighets skull.

Händelserna under den gångna helgen förstärker intrycket att hatet mot judar uttrycks allt mer öppet och direkt. Fredagens våldsbejakande demonstration i Malmö följdes av en attack med brandbomber mot synagogan i Göteborg. Är en upptrappning av antisemitismen att vänta i Sverige? Ska vi kastas in i en tragedi med dödlig utgång, som var fallet utanför synagogan i Köpenhamn 2014?

Vi lever i en tid med kraftig politisk polarisering, samtidigt som den våldsbejakande extremismen gör sig påmind såväl i partipolitisk som religiös förklädnad. Våldet, det fysiska, det sociala och det digitala kan drabba vem som helst. Men i dagarna är det judar som drabbas av våldet, attacker som motiveras av förövarna av skeenden i Israel-Palestinakonflikten. Andra gånger är det muslimer som utsätts för kränkningar och övergrepp, då heter det att islam inte hör hemma i Sverige.

Malmö har återkommande och under relativt lång tid varit en plats för antisemitism. Kränkningarna mot stadens judar är och har varit ett samtalsämne långt utanför Sveriges gränser. Under 2012 uppvaktades Malmös ledande politiker av vita husets särskilda sändebud Hannah Rosenthal och av ambassadör Mark Brzezinski.

Under sitt besök träffade Mark Brzezinski Judiska församlingen, Islamic Center och Open Skåne. På en fråga från den amerikanske ambassadören svarade jag att antisemitism i Malmö inte är självklar, utan briserar i relation till händelseutvecklingen i Mellanöstern. Samma orsakssamband som vi bevittnar idag.

President Obamas särskilda sändebud mot antisemitism Ira Forman besökte Malmö 2015. Ira Forman uppfattade situationen i staden som fortsatt allvarlig men underströk att Malmös politiska ledning intagit en öppnare och mer konstruktiv hållning till frågor som rör antisemitism.

I ett samtal med sändebudet om civilsamhällets möjligheter att agera mot antisemitismen angav jag politikernas rädsla för samarbete med religiösa representanter som ett hinder. Ira Forman berättade kort om religiösa ledares naturliga närvaro i den offentliga debatten i USA. Jag bad honom påverka svenska politiker att i de religiösa ledarna våga se framtida samarbetspartners.

Judiska och muslimska ledare i Skåne är sedan flera år aktiva i kampen mot antisemitism och islamofobi. Deras handlingar uppmärksammas sällan i media. Från politiskt håll ser man ogärna samhälleliga initiativ från religiösa företrädare. Men stödet från civilsamhället och dess religiösa gemenskaper är avgörande i strävan efter social sammanhållning och i arbetet mot antisemitism och islamofobi.

Låt mig ge några exempel:

Vintern 2014 var orolig. Mordbrandsattentat ägde rum mot moskén i skånska Eslöv. På flera håll i landet utsattes muslimer för trakasserier. En nationell kampanj ”Rör inte min moské” genomfördes i de tre största städerna. I Malmö, på Open Skånes och muslimska ledares initiativ, erbjöds ordföranden för den judiska församlingen att delta i samlingen på Stortorget. Jehoshua Kaufman greppade mikrofonen och sa ” Rör inte min moské . Vi judar vet vad det handlar om!”

Imam Salahuddin Barakat återgäldade det judiska stödet några veckor senare med att uppvakta rabbin Shneur Kesselman med ett fång blommor och med ett kort med orden ”Utan er judar är Malmö inte helt!”.

I augusti i år, under ett torgmöte i Helsingborg, liknade imam Samir El Refai judar vid svin och apor. Imamen kom till insikt om vidrigheten och människofientligheten i uttalandet. Han ångrade sig och ville offentligt ta avstånd från den nyss uttryckta antisemitismen. Tillsammans med två lokala muslimska ledare, en sunni och en shia och med stöd av Open Skåne formulerade Samir El Refai ett meddelande, som sändes till media och till judiska gemenskaper.

I meddelandet beklagar imamen uttalandet och säger att det är fel att tala nedlåtande om judar och att antisemitismen är oacceptabel. Han skriver ”… kritiken mot Israel bör inte omvandlas till antisemitism, som muslimsk teolog är jag medveten om att det inte går att vara antisemit…”.

Samir El Refais meddelande, där han tar avstånd från sitt tidigare uttalande, tas inte på allvar i media. Ingen publicering sker. Även idag refereras imamens antisemitiska uttalande i media, men ingenstans nämns hans avståndstagande från uttalandet.

I slutet av september, några dagar efter moskébranden i Örebro, genomförde Open Skåne, Islamiska förbundet och Judiska församlingen i Malmö ett besök av rabbin Moshe David HaCohen i Rosengårds sporthall. Besöket skedde i samband med fredagsbönen. Efter ett kort anförande överlämnade rabbinen en koran som gåva till församlingen och med önskan om ”att en ny moské byggs i Örebro”.

Den 8 december hördes en större grupp människor på Möllevångstorget i Malmö skandera ”vi ska skjuta judarna”. Två dagar senare besöker Islamiska förbundets imam Maher Eldoswky synagogan i Malmö som tack för rabbinens tidigare besök och som en markering mot antisemitismen i staden.

I veckan, 12 december, firas den judiska högtiden Hanukka, en ljusets fest i judiska församlingens lokaler i Malmö. Malmö muslimska nätverk och andra muslimska gemenskaper deltar i firandet med ett 15-tal representanter. Open Skåne och Judiska församlingen i Malmö är värdar. Sammankomsten har ingen tidigare motsvarighet i Sverige.

Att muslimer och judar i ett större antal delar bröd och firar tillsammans i Malmö grundar sig på projektet Judiskt-muslimskt partnerskap som startade 2015. Projektet initierades av rabbin Rebecca Lillian och imam Salahuddin Barakat. I våras inledde Salahuddin Barakat och rabbin Moshe-David HaCohen dialogprojektet Amanah. Projektet Judiskt-muslimskt partnerskap avslutas våren 2018 med en internationell konferens i Malmö.

Till dessa exempel av ömsesidigt ansvarstagande mellan judar och muslimer vill jag lägga till det faktum att den antisemitiska rörelsen Hizb ut-Tahrir, som sedan många år har ett starkt fäste i Köpenhamn inte har lyckats etablera sig i Skåne, men väl i Stockholm. Vad är orsaken?

Sannolikt den att muslimerna i Skåne agerar gemensamt och resolut mot rörelsen. Det ömsesidiga stödet som judiska och muslimska ledare visar i Malmö är resultatet av decenniers strävan. En faktor av stor betydelse är muslimernas lokala organisering. Malmö muslimska nätverk föddes 2012 efter många års förhandlingar och med stöd av Open Skåne och dess initiativtagare ärkebiskop Antje Jackelén. Nätverket har utvecklats till en viktig partner i Malmö stads arbete mot våldsbejakande extremsim och antisemitism.

För att Sverige i grunden ska bli fritt från främlingsfientlighet och rasism krävs en kraftfull mobilisering som självklart sträcker sig utanför civilsamhället och de religiösa gemenskapernas kretsar. Näringslivet måste mobilisera liksom de politiska ledarna och myndigheter av olika slag - och det måste ske tillsammans med judar, muslimer och andra religiösa företrädare!

I Open Skåne och stiftelsen Initiativ för social sammanhållning i Skåne finns en modell för samverkan mellan religiösa och sekulära krafter mot antisemitism och islamofobi. Modellen som verkar på mandat från Lunds stift, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Nätverket judiska gemenskaper i Skåne, Malmö muslimska nätverk, Lunds universitet, Malmö högskola, Region Skåne, Malmö stad och Länsstyrelsen Skåne är unik, i Sverige och internationellt. Det som gör oss unika och framgångsrika är att vi för samman informella och förmedla ledare, vi lyssnar, lär och bidrar till samverkan mellan judar och muslimer i Skåne.

Kampen mot antisemitismen och islamofobin i Sverige är angelägnare än någonsin. Vi måste förhindra att våldsspiralen stärks och att en jude eller muslim mördas för sin religiösa tillhörighets skull. Samhället behöver mobiliseras i alla sina delar. Judar och muslimer visar vägen mot ett Sverige fritt från antisemitism och islamofobi.

Mer inom samma ämne
Antisemitism
Antisemitism
Antisemitism