Eftersom min hustru och jag av hälsoskäl 2010 hade svårt att ta oss till någon av våra församlingskyrkor var det med varm förväntan som vi kopplade på tv:n för att ta del av dels julbönen och dels julottan från Nora kyrka i Västmanland.
Det som rätt snart stod klart för oss båda och gjorde oss förvånade var att detta inte var direktsändningar. Då vi genom vår yrkesutövning har fått god medieträning såg vi att kameraåkningarna i kyrkorummet och klippningarna var alltför abrupta för att var naturliga sekvenser i en gudstjänst. Detta var förhandsinpelade inspelningar från två av kyrkoårets stora högtider! Det framgick ej heller av påannonsen att inspelningarna gjorts i november!
En tillfällighet gjorde att vi fick detta mer än väl bekräftat vid läsningen av Kyrkans tidning 51/52-10.
Artikeln redovisar perfekt hur inspelningarna genomföres så att de ska bli lika oklanderligt perfektionistiska precis som andra förhandsinspelade program, typ Så ska det låta, På spåret och studiokonserter. Det får inte finns något ”hack i skivan” ej heller naturlig dissonans i församlingssången (fler repetitioner krävdes), än mindre felaktigheter i den kyrkliga dekoren. Produktionen sågas upp i block med textdelarna och musikinslagen för sig. Fråga: Befann sig Västeråsbiskopen Söderberg och ärkebiskopen Wejryd på plats i Nora eller var det lokala studioinspelningar som klippts in?
Till det som jag anser mest personligt och som känslomässigt knyter samman kyrkans tjänare och den enskilde församlingsmedlemmen hör läsningen av Fader Vår och utdelandet av Herrens Välsignelse. Den relationen kan endast uppkomma vid en direktsändning. Den kan inte överföras förpackad i en medieburk.
Är nu kostnaderna för direktsända tv-gudstjänster så enorma att SVT tvingats till dessa känslokalla besparingar? Jag betvivlar det.
Det som gör mig särskilt upprörd är tv-producenten Johannes Söderbergs uttalande i KT: ”Det är inte televisionens uppgift att skapa gudstjänster. Numera gör man ofta en så kallad ”Guds fyra”,det vill säga besöker en församling och spelar in fyra gudstjänster som sedan sänds fyra veckor i rad. Därmed bekräftas att SVT likställer gudstjänsterna tekniskt och ekonomiskt med showprogram av den typ som jag nämnt ovan. Detta synsätt gäller dock inte den mångfald direktsändningar från sportens värld som fyller näst intill hela dagstablåer. Är det tillgången på generösa sponsorer som föranleder den skillnaden?
Åke Asplund
Helsingborg
En tillfällighet gjorde att vi fick detta mer än väl bekräftat vid läsningen av Kyrkans tidning 51/52-10.
Artikeln redovisar perfekt hur inspelningarna genomföres så att de ska bli lika oklanderligt perfektionistiska precis som andra förhandsinspelade program, typ Så ska det låta, På spåret och studiokonserter. Det får inte finns något ”hack i skivan” ej heller naturlig dissonans i församlingssången (fler repetitioner krävdes), än mindre felaktigheter i den kyrkliga dekoren. Produktionen sågas upp i block med textdelarna och musikinslagen för sig. Fråga: Befann sig Västeråsbiskopen Söderberg och ärkebiskopen Wejryd på plats i Nora eller var det lokala studioinspelningar som klippts in?
Till det som jag anser mest personligt och som känslomässigt knyter samman kyrkans tjänare och den enskilde församlingsmedlemmen hör läsningen av Fader Vår och utdelandet av Herrens Välsignelse. Den relationen kan endast uppkomma vid en direktsändning. Den kan inte överföras förpackad i en medieburk.
Är nu kostnaderna för direktsända tv-gudstjänster så enorma att SVT tvingats till dessa känslokalla besparingar? Jag betvivlar det.
Det som gör mig särskilt upprörd är tv-producenten Johannes Söderbergs uttalande i KT: ”Det är inte televisionens uppgift att skapa gudstjänster. Numera gör man ofta en så kallad ”Guds fyra”,det vill säga besöker en församling och spelar in fyra gudstjänster som sedan sänds fyra veckor i rad. Därmed bekräftas att SVT likställer gudstjänsterna tekniskt och ekonomiskt med showprogram av den typ som jag nämnt ovan. Detta synsätt gäller dock inte den mångfald direktsändningar från sportens värld som fyller näst intill hela dagstablåer. Är det tillgången på generösa sponsorer som föranleder den skillnaden?
Åke Asplund
Helsingborg
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
LÄGG TILL NY KOMMENTAR