Simonsson Torstensson och Ploman anser inte att Svenska kyrkan håller på att organiseras som ett företag.  Det gläder mig att det i Lund finns ledande personer som håller med mig om att detta vore ett fördärv för vår kyrka.

Detta hindrar dem dock inte från att ivrigt försvara den massnedläggning av församlingar som gjorts inom deras stift.
De tycks tro att sammanslagning av församlingar är enda vägen för att behålla kompetens vad gäller en rad världsliga frågor som kunskaper om arbetsrätt, ekonomihantering, it, pensionsfrågor etcetera.

Som envar lätt förstår så har Simonsson Torstensson och Ploman fått ”affärslogiken” om bakfoten. Kunskaper inom dessa kompetenskrävande områden bör givetvis inte läggas på församlingsnivå utan så centralt som möjligt, det vill säga på stiftsnivå och, i vissa fall, på nationell nivå.
Härigenom sparar kyrkan inte endast pengar utan får även ”volym” på frågorna. Bästa möjliga kompetens kan rekryteras och erbjudas församlingar och pastorat på ett lättillgängligt sätt med hjälp av modern teknik. En nackdel är givetvis att det blir färre som deltar på kaffe­-stunderna på församlingsexpeditionerna. Men, detta problem tror jag är överkomligt.
Simonsson Torstensson och Ploman har uppenbarligen inte insett att kyrkans huvuduppgift är att föra ut Guds ord. Detta görs sannerligen inte genom administration och tvångssammanslagningar av församlingar. Det görs genom människorna. Då ska man inte slå sönder och samman band som flätats i våra församlingar under många århundraden.

Det sägs att en utredning ska tillsättas om konsekvenserna av senare års församlingsnedläggningar. Låt oss hoppas att denna utredning kommer att befolkas av personer som är utrustade med sunt förnuft och som sätter kyrkan mitt i byn. Det är där vi vill ha den.

Olof Sjöström