Bästa Vibeke Hammarström, I ditt öppna brev till mig skriver du att vi ska börja i orsakerna till avgångsvederlagen i Svenska kyrkan, inte symptomen. Om detta är vi helt överens! Däremot noterar jag med viss förvåning att just Kyrkans Akademikerförbund värnar om min arbetsmiljö genom att be mig hålla tyst i en moralisk fråga.
Sedan DN inledde sin granskning av avgångsvederlag har vi fått del av flera nedslående berättelser från anställda som farit illa. Dessa visar att vi måste skärpa det förebyggande arbetet ytterligare. Det är bra att granskningen leder till debatt om arbetsmiljö och kompetens.
En del av problematiken ligger i styrning och ledning. Därför behövs det strategiska arbetet med utbildning och kompetenshöjning hos chefer, arbetsgivare (våra förtroendevalda!) och medarbetare. I detta är samverkan med arbetsgivarorganisation och fack viktig.
Vi behöver motverka de mekanismer som skapar syndabockar och tackla den konflikträdsla som gör att problem sopas under mattan.
Jag är alltså medveten om att bakom en del av fallen med avgångsvederlag finns mycket smärtsamma erfarenheter, såväl för den enskilde som för församlingen. Men jag känner också till fall där det ser helt annorlunda ut.
Jag varken kan eller vill styra hur avtalen skrivs. Arbetsmarknadens parter är ansvariga för dessa. Det hindrar inte att den moraliska frågan om samordning i form av ersättningsreduktion när arbetstagaren får ett nytt jobb också måste väckas. Jag håller fortfarande fast vid att oavsett vad det kallas, så är ”dubbel lön” en tvivelaktig lösning.
Med önskan om fortsatt god samverkan,
Antje Jackelén
Ärkebiskop i Svenska kyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR